Digitala sensorer i jakten på oljeutsläpp
Oljeutsläpp kan orsaka stora skador på sjöar och vattendrag och dessvärre saknas ofta verktyg för att upptäcka utsläppen i ett tidigt skede. Genom uppkopplade sensorer som placeras i avlopp och vattenledningar kan man nu identifiera oljeutsläpp mer effektivt än vad som tidigare varit möjligt.
Under de senaste 40 åren har mycket gjorts för att förhindra att olja läcker ut i våra vattendrag. Genom långsiktigt arbete då reningsprocessen har förbättrats redan vid utsläppskällan har man lyckats minska oljeläckagen. Dessvärre förekommer det fortfarande att olja då och då läcker ut i större eller mindre mängd. Oljeutsläpp orsakas av både privatpersoner och företag, vid till exempel olyckor eller när behållare med olja springer läck.
– Dagens lösningar för att upptäcka oljeföroreningar är krångliga och tidsödande. Vi har länge jobbat med att försöka spåra utsläpp i vårt ledningsnät men det var först när vi kom i kontakt med Mittuniversitetet som vi såg möjligheten att använda sensorer för att larma om olja i ett tidigt skede, säger Anna Stenlund på MittSverige Vatten.
Tidigare har tekniken för att identifiera oljeutsläpp inom avloppssystem varit dyr och resurskrävande då de sensorer som har funnits att tillgå haft en batteritid på bara några veckor. Det höga priset på tekniken har inneburit ett hinder för att kunna placera ut så många sensorer som behövs inom ett avgränsat avloppssystem. Därför har oljeutsläppen ofta upptäckts först när de nått ett reningsverk. I samband med översvämningar händer det istället att oljeutsläpp upptäcks först när oljan når ett vattendrag, vilket kan få förödande konsekvenser för växt- och djurliv i närheten.
Sebastian Bader, forskare vid STC, testar den framtagna sensorn.
Under 2016 startade ett samarbete inom forskningsprojektet SMART mellan Mittuniversitetets forskningscenter STC, MittSverige Vatten och Avfall, Dewire och Miljökontoret. Tillsammans har man tagit fram en första prototyp för att detektera olja i vatten med hjälp av billiga sensorer som kan larma trådlöst till en webbsida eller app.
– Forskningsutmaningen är att hitta en sensorlösning som klarar av att verka i en tuff miljö så som en brunn är och den måste också kunna energiförsörjas utan att kräva extra arbete med till exempel batteribyte, säger Mattias O´Nils, forskare inom projektet.
Även om projektet främst fokuserar på problematiken kring utsläpp av olja kan den trådlösa tekniken även användas för att identifiera andra utsläpp. Mattias har en vision om att kunna utveckla många olika användningsområden för tekniken.
– Vi vill skapa möjligheter att övervaka alla typer av utsläpp och miljöparametrar till en låg kostnad för att möjliggöra en digitalisering av miljön och koppla parametrarna i kontroll-loopen för industri och städer, säger Mattias.
I april 2017 färdigställdes den första serien sensorer. MittSverige Vatten och Avfall blev pionjärer att prova tekniken och de första sensorerna placerades i Sundsvalls dagvattennät. Den stora utmaningen i projektet har hela tiden varit att utveckla en sensor som kräver lite underhåll samtidigt som den är billig. MittSverige Vatten och Avfalls sensorer kunde anslutas till Sundsvalls LoRa-nätverk (Long Range) vilket innebar att batteriförbrukningen minimerades. På så vis ökade livslängden på sensorernas batteri från några veckor till flera år.
Oljesensorns sändare.
Oljeutsläpp i vatten utgör ett hot mot ekologiska system på såväl nationell som internationell nivå. De trådlösa sensorerna som utvecklats i Sundsvall kan därför spara resurser och skona miljön på många platser i världen.