Testar ny teknik för ökad trygghet på äldreboende

Ons 18 maj 2022 09:07

Mittuniversitetet och Timrå kommun testar nu för första gången ett positioneringssystem på ett äldreboende. Syftet med testet är att öka tryggheten och rörligheten för de boende utan att inskränka på den personliga integriteten.

Linda Asplund och Linda Gyllenqvist.
Linda Asplund, enhetschef Strandbo och Linda Gyllenqvist, verksamhetschef stöd och omsorg, Timrå kommun.

Positioneringssystem på äldreboende

Mittuniversitetet har utvecklat ett positioneringssystem som inom samverkansprojektet IoT Testbäddar nu ska testas på Timrå kommuns äldreboende, Strandbo. Testet går ut på att de boende får bära ett armband med en Bluetooth-sändare som skickar en signal med aktuell position till gateways som placerats ut i boendets gemensamhetsutrymmen. Via en webblösning kan sedan personalen se vart de boende befinner sig i lokalerna. Syftet med positioneringssystemet är att öka rörelsefriheten för de boende och samtidigt förenkla för personalen att hålla koll utan att störa den personliga integriteten.

- Den tekniska utmaningen är att få till en stabil och robust kommunikation som går att lita på. Förhoppningen är att testet faller väl ut och att tekniken kan hjälpa personalen att öka tryggheten för de boende, säger Rikard Hamrin som är forskningsingenjör på Mittuniversitetet.

En korridor med dörrar.

En av korridorerna på Strandbo.

Stora lokaler är en tillgång och utmaning

Strandbo vård- och omsorgsboende ligger i Söråker i Timrå kommun. Strandbo har stora lokaler fördelat på två våningar. Boendet har byggts ut i omgångar med sammanlänkande korridorer vilket ibland gör det svårt att orientera sig för de boende som har en demenssjukdom. Samtidigt erbjuder de rymliga lokalerna bra möjlighet till rörelse för de boende.

- Vi vill gärna att vårt boende ska vara så öppet och individsanspassat som möjligt. Men lokalernas utformning gör det svårt att både hålla koll och samtidigt erbjuda frihet att röra sig, därför vill vi testa en positioneringslösning för inomhusmiljö, berättar Linda Gyllenqvist, verksamhetschef stöd och omsorg på Timrå kommun.

Att testa och lära sig tillsammans

Det var inom forskningsprojektet IoT Testbäddar där Timrå kommun samverkar med Mittuniversitetet som idéen till testet kom upp.

- Vi vill modernisera vår verksamhet och vi hade precis avslutat en förstudie kring välfärdsteknik då vi blev inbjuden till ett samverkansmöte med Mittuniversitetet. Vi såg det som en ypperlig chans att prova något nytt, berättar Linda Gyllenqvist.

Nu genomförs det första testet med tekniken på boendet. 15 Gateways har monterats upp i de gemensamma utrymmena på Strandbo. Armbanden med Bluetooth-sändaren som de boende sedan ska få använda, har fått en medicinsk utformning för att bättre passa in i miljön och användarnas behov.

Ett armband med bluetooth sändare på en handled.

Armbandet med bluetoothsändaren är medicinskt utformad.

- Det är viktigt att sändaren är rätt utformad för målgruppen. Behoven ser olika ut på ett vård- och omsorgsboende jämfört med tex. hur behoven kan se ut för en brukare som har insatser via hemtjänsten. Kunskap om verksamheten är avgörande för om tekniken ska fungera i verkligheten, säger Linda.

I den första etappen av testet kommer personal på boendet att börja med att bära armbandet för att testa systemet för att optimera placeringen av alla gateways. Nästa steg är att testa systemet med de boende.

Teknik som värnar om den personliga integriteten

Eftersom det är människor som deltar i testet har Mittuniversitetet genomfört en etikprövning via Etikprövningsmyndigheten. Det för att säkerhetsställa att testet värnar om den personliga integriteten. Innan testet genomförs med de boende kommer ett skriftligt samtycke inhämtas från de boende som blir berörda eller från deras legala företrädare där det är aktuellt.

- Vi arbetar mestadels med teknikutveckling och har inte gjort någon etikprövning tidigare. Här har Timrå kommun med sin stora erfarenhet varit till stor nytta för projektet, säger Rikard Hamrin, forskningsingenjör på Mittuniversitetet.

Tekniken blir ett komplement

- Det enda sättet att lära sig är att prova. Det är viktigt att vi inte är rädda för att använda ny teknik, det är ett komplement till vårt arbete och kommer aldrig kunna ersätta det mänskliga mötet. Det måste alltid finnas en människa bakom tekniken, en människa som tar beslut och bemöter brukarna, säger Linda Gyllenqvist.

Linda Asplund som är enhetschef på Strandbo poängterar vikten av att tekniken måste vara enkel och driftsäker.

- Det viktiga för oss är inte vilken typ av teknik vi använder utan att den är lättanvänd, driftsäker och tillför något, både för boende och personal. Behoven för de boende kan snabbt förändras vilket gör att tekniken måste vara lätt att installera för vår all vår personal, säger Linda Asplund.

Man och kvinna sitter vid ett bord och tittar på ritningar.

Rikard Hamrin, forskningsingenjör vid Mittuniversitetet planerar testet med Linda Asplund, enhetschef Strandbo.

- Samverkan med forskarna har varit mycket lättare än vad jag kunde tänka mig. Jag behöver inte sätta mig in i själva tekniken utan bidrar med kompetensen kring verksamheten. Det är roligt att vård- och omsorgsområdet får möjligheten att samverka med universitetet och att vi är tidiga med att testa ny teknik, avslutar Linda Gyllenqvist.

 

 


Sidan uppdaterades 2023-04-17