Fälttester ger nya insikter om optisk mätning av salt på asfalt
Hur påverkar asfalt, miljö och våglängder mätningar av salt på vägbanor? Ett examensarbete vid NTNU i Trondheim och tester inom SENAVIS-projektet ger nya insikter om hur sensorteknik kan fungera i både labb och verkliga miljöer.
I ett examensarbete vid NTNU undersöks optisk mätning av saltinnehåll på asfalt med hjälp av sensorn MORAS-P1 (Mobile Residual Anti-icer Sensor). Arbetet genomförs inom ramen för forskningsprojektet SENAVIS – Sensor technology for smart de-icing, ett svensk-norskt samverkansprojekt mellan Mittuniversitetet och NTNU.
Projektet finansieras genom EU-programmet Interreg Sverige–Norge samt genom medfinansiering från regionala och nationella aktörer i Sverige och Norge, med syftet att utveckla smartare metoder för vinterväghållning och minska användningen av kemikalier på vägar och flygplatser.
– I mitt arbete undersöker jag om asfaltens typ påverkar absorptionen, och hur ljusabsorptionen varierar över olika våglängder, säger Sara Berlin Boasson, masterstudent från NTNU.
Tester har genomförts både i laboratoriemiljö och i fält. I labbet varierades asfaltstyper, vattenfilmstjocklek och salthalt under kontrollerade former. I fält testades sensorn i rörelse på en flygplatsbana för att utvärdera hur den fungerar i verkliga förhållanden.
– Vi har testat MORAS-P1 både i labb och i fält. Labbmiljön gav oss kontroll över förutsättningarna, medan fälttesterna visade hur komplexa verkliga miljöer påverkar mätningarna, säger Sara Berlin Boasson.
En viktig lärdom från arbetet är hur starkt omgivande faktorer påverkar resultaten.
– Det mest värdefulla har varit att se hur mycket verkliga förhållanden som yta, temperatur och miljö påverkar mätningarna, säger hon.
Syftet med SENAVIS är att utveckla sensorteknik som kan möjliggöra mer exakt dosering av halkbekämpningsmedel i realtid, vilket kan minska både kostnader och miljöpåverkan.
– Den här typen av tester är avgörande för att kunna utveckla tillförlitliga sensorer som fungerar i praktiken. På sikt kan det bidra till både säkrare vägar och minskad kemikalieanvändning, säger Sara Berlin Boasson.
Nästa steg i arbetet är att vidareutveckla metoden och analysera datan mer ingående för att säkerställa att tekniken kan användas i verkliga tillämpningar.