AI mäter hur städer och idrottsplatser används – utan att spara bilder
Kommuner efterfrågar bättre kunskap om hur människor använder offentliga miljöer. Genom AI och värmekameror utvecklas nu en lösning som kan räkna människor och analysera rörelsemönster direkt i sensorn – utan att bilddata behöver lämna platsen.
Information om hur människor rör sig kan användas inom stadsplanering, vid evenemang och för att förstå hur exempelvis idrottsanläggningar och aktivitetsytor används.
Samtidigt är integriteten central. Sedan arbetet startade 2017 har principen varit att bildanalysen ska ske direkt i sensorn. Bilddata skickas inte vidare eller lagras – endast bearbetade mätvärden lämnar sensorn.
Från värmekamera till AI
Den första förstudien genomfördes inom projektet City Movements i Härnösand, där lågupplösta värmekameror användes för att räkna människor. I ett senare projekt installerades en prototyp i Sollefteå. Traditionell bildbehandling fungerade relativt bra, men hade exempelvis svårt att skilja personer som befann sig nära varandra.
Sedan dess har AI-utvecklingen gått snabbt. AI-modeller kan nu köras direkt på små, energieffektiva plattformar och ge en mer avancerad analys. Ett examensarbete inom Forskningsarenan visade också att AI är en lovande väg för analys av värmekamerabilder.
Från fotbollsplaner till friluftsliv
Ett konkret användningsområde är konstgräsplaner. På NP3 Arena vill Sundsvalls kommun kunna se var spelarna befinner sig och därmed var planen slits mest. Informationen kan användas för att styra träningar mot mindre belastade delar och jämna ut slitaget.
– Den ekonomiska nyttan är det största argumentet. Vid ojämnt slitage ökar underhållskostnaderna och risken för att planen inte godkänns för matchspel, säger Henrik Nordberg, enhetschef på Arenaservice i Sundsvalls kommun.
Örnsköldsviks kommun ser liknande möjligheter. Genom att mäta flöden, antal besökare och när olika platser används kan kommunen få bättre underlag för investeringar, skötsel och budgetarbete.
– Vi vill se flöden, hur människor rör sig till och inom ett område, antal som använder en yta eller en anläggning och vilka tider på dygnet människor är på en plats, säger Peter Kallin, fritidsintendent i Örnsköldsviks kommun.
Särskilt intressanta är spontanidrottsplatser och andra ytor som inte är bokningsbara. Även friluftsanläggningar, parkeringar och arrangemang skulle kunna analyseras. Genom hela utvecklingen är grundprincipen densamma: sensorn tolkar själv bildinformationen och skickar bara vidare de mätvärden som behövs.
Mer information
Arbetet genomförs inom ramen för forskningsprojektet DIGIT - Hållbar digital transformation med stöd från Region Jämtland Härjedalen, Region Västernorrland och Europeiska Unionen. Läs mer om DIGIT här.