Möt Stefan Roos

Jag heter Stefan Roos och är född och uppvuxen i Edsåsdalen ca 1 mil söder om Åre. Jag är 33 år och bor numera i Östersund där jag går min forskarutbildning (doktorand) inom additiv tillverkning. Jag har en civilingenjörsexamen från Luleå Tekniska Universitet 2011 och har sedan dess hunnit med att jobba på motorutvecklingen på Scania i Södertälje som konstruktör och på Andritz Hydro i Vaplan som gruppledare/konstruktör för vattenkraftsturbiner.

Det som lockade mig hit till Sports Tech Research Centre var centrets forskning inom additiv tillverkning. Det är ett område jag varit intresserad av ett tag och när annonsen om en doktorandtjänst dök upp passade det väldigt bra med livet i övrigt.

Mitt forskningsområde innefattar lättviktsstrukturer tillverkade med additiv tillverkning, det innebär egentligen motsatsen till de traditionella tillverkningsmetoderna som svarv och fräs. Traditionellt har man ett metallstycke (ett ämne) som man fräser och svarvar bort material från tills man har kvar det man vill tillverka. I additiv tillverkning gör man precis tvärtom, man börjar med ingenting och bygger lager för lager upp det man vill tillverka.

I min tjänst här ingår en del undervisning, med min bakgrund som konstruktör blev det givet att jag undervisar i CAD (Computer Aided Design) även kallat 3D-modellering då det varit en av mina huvudsysslor i många år. Annars läser jag mycket artiklar och försöker skaffa mig så mycket kunskap inom mitt forskningsområde som möjligt för att inom kort själv kunna bidra till att driva det framåt.

Jag tror mycket på 3D-skrivare och additiv tillverkning i framtiden, främst konstruktionsfriheten att kunna tillverka komponenter som innan varit i det närmaste omöjliga att tillverka men också för att den enskilda individen ska kunna få utlopp för sin kreativitet och tillverka sina alster själv, hemma på skrivbordet, med en 3D-skrivare.

Framtidsplanerna ser ut som att jag hoppas bli klar med mina studier till sommaren 2021 och efter det hoppas jag på att antingen få fortsatt anställning på universitetet som forskare alternativt att jag letar mig tillbaka ut i industrin igen, vilket det blir får framtiden utvisa. Just nu känns det bara roligt att göra något som jag valt att göra, har ett stort intresse av, tillsammans med mycket kompetenta människor som delar mitt intresse.