Världens tunnaste material grafen i nytt projekt inom additiv tillverkning

Mittuniversitetets Grafenprojekt har sitt ursprung från det nationella innovationsprogrammet SIO-Grafen vars vision är att Sverige ska bli ett av världens tio främsta länder på att utnyttja grafen för att säkerställa industriellt ledarskap år 2030.

Carlos Botero grafen
Carlos Botero forskningsingenjör på Sports Tech Research Centre, Mittuniversitetet och projektledare i FRAMGRAF projektet.

Nobelpriset i fysik 2010 gick till två engelska forskare som med hjälp av vanlig tejp lyckades ta fram den allra första grafenflagan ur en bit grafit. Sedan dess har forskningen inom området exploderat och man har funnit en rad nya möjligheter kring användningen av grafen. I EU:s stora satsning ”Graphene Flagship”, som drivs från Chalmers sedan 2013, fördelar EU en miljard euro över tio år för att grafen ska gå från forskning till praktisk användning. Flaggskeppet har 150 partners från 23 länder, samt över 60 associerade medlemmar.

Grafen, världens tunnaste material, har mycket god ledningsförmåga och är 200 gånger starkare än stål. 

Mittuniversitetets Grafenprojekt har sitt ursprung från det nationella innovationsprogrammet SIO-Grafen som vill stärka gränsöverskridande samverkan inom Grafenområdet. SIO-Grafen programmets vision är att Sverige ska bli ett av världens tio främsta länder på att utnyttja grafen för att säkerställa industriellt ledarskap år 2030. Ett av programmets mål är att nationellt kraftsamla och att bygga samarbeten bland viktiga aktörer såsom akademi, industri och institut.

— Vi på Mittuniversitetet vill bidra till att nå den visionen, och det ska vi uppnå genom att undersöka de möjligheter som finns att använda Grafen inom vårt specialistområde, additiv tillverkning i metall, berättar Carlos Botero forskare och projektledare i grafenprojektet på Mittuniversitetets forskningscentrum Sports Tech Research Centre.

Grafen, världens tunnaste material, har mycket god ledningsförmåga och är 200 gånger starkare än stål. Det är böjbart och kan tänjas ut cirka 10 procent utan kvarstående deformationer. Genom att kombinera additiv tillverkning i metall med grafenteknik kan man tillverka högpresterande material och komponenter som kan användas inom flyg-, ortopedisk tillverkning, verktyg, energi och andra relevanta industrisektorer.

— I projektet ska vi kombinera de fysiska och mekaniska egenskaperna hos Grafen med flexibiliteten och designfriheten för Additiv tillverkning (AM). Vi kommer till en början att göra en genomförbarhetsstudie för tillverkning av högpresterande Metal Matrix Composites (MMC) förstärkt med grafen. Projektet inkluderar företag och FoU-enheter med lång erfarenhet inom både additiv tillverkning av metall och grafenteknologi, vi samarbetar med bland annat Luleå Tekniska Universitet, Graphmatech, Carpenter Powder Products, GE Additive/Arcam EBM, Amexci AB, avslutar Carlos Botero.

Här kan du läsa mer om FRAMGRAF projektet