Aktivitetsbaserade arbetssätt – Östersunds kommun
Under hösten 2023 flyttade en stor del av Östersunds kommuns tjänstepersoner in i nyrenoverade lokaler i anslutning till rådhuset. Personalen har tidigare arbetat vid olika förvaltningsnoder i Östersund. De lokaler som personalen flyttat in i är anpassade för så kallad aktivitetsbaserad verksamhet. Det innebär i korthet att de anställda inte har fasta fysiska arbetsplatser utan arbetsplatsen varierar. Särskilda lösningar har vidtagits för att lösa faktorer som påverkas av arbetsmiljö- och sekretess-lagstiftning.
Kontorsarbete har blivit allt vanligare i arbetslivet och idag använder ungefär hälften av Sveriges arbetstagare dator under minst halva arbetstiden (Arbetsmiljöverket, 2016). Olika typer av kontor har historiskt förekommit med skillnader mellan olika länder (Bodin Danielsson, 2014). Tjänstesektorn har vuxit och kontorsarbete har blivit allt vanligare på våra arbetsplatser. Idag finns en trend i både offentlig och privat verksamhet att implementera aktivitetsbaserade kontor bestående av öppna miljöer samt zoner och ytor som ska understödja olika typer av arbetsuppgifter. Det finns också olika varianter av aktivitetsbaserade kontor gällande mängden av individuella arbetsplatser, flexibla kontor, kombinerade kontor mm.
Även om forskningen om aktivitetsbaserade kontor ökat, både internationellt och nationellt, saknas kunskap om påverkan på arbetsmiljö, hälsa och produktivitet. Resultat från forskning visar på både positiva och negativa effekter gällande dessa områden (se exempelvis Wahlström et al., 2020; Öhrn et al., 2021; Larsson et al., 2022). Kunskap finns också om hur distansarbete påverkar olika utfall bland medarbetare och i organisationen som kan ha relevans för projektet (Myndigheten för arbetsmiljökunskap, 2022). I projektet avser vi att ta utgångspunkt från nämnda forskning gällande genomförande av datainsamling och analyser av resultat.