Forskningsrapport

Denna rapport ger en omfattande översikt över hur fyra vetenskapliga publikationer bidrar till målen och utvecklingen av projektet Create Your Future (2023–2026). Projektet syftar till att stärka ungas inkludering i utbildning och arbetsliv genom att hantera NEET-relaterade utmaningar med hjälp av utveckling av entreprenöriella kompetenser, digitala lärmiljöer och regional samverkan.

De fyra artiklarna representerar kompletterande bidrag inom teoretisk utveckling, empirisk forskning, mätmetoder och praktiknära ekosystemutveckling.

1. Building Bridges: Empowering Youth in Education to Work Transition through Entrepreneurial Ecosystems [Att bygga broar: Att stärka ungas övergång från utbildning till arbetsliv genom entreprenöriella ekosystem]

Publiceringsforum: I Proceedings of the European Entrepreneurship Summer University (ESU) 2025 Conference. Southampton, Storbritannien: Solent University.

Författare: Jaana Seikkula-Leino, Marcia Håkansson-Lindqvist; Karin Larsson-Hult; Helene Dahlström; Jussara Reis-Andersson

Bidrag till projektet

Artikeln ger empiriskt grundade insikter om de hinder som unga möter i övergången från utbildning till arbetsliv i glesbygdsregioner, särskilt i Mellersta Norrland i Sverige.

Studien identifierar flera systemiska utmaningar:

• svag integration mellan utbildningssystem och arbetsmarknadens
• behov begränsad tillgång till strukturerade karriärvägar och mentorskap
• otillräcklig utveckling av entreprenöriella kompetenser inom formell utbildning
• fragmenterad samverkan mellan utbildningsinstitutioner, företag och offentliga aktörer

En central del av artikelns bidrag är tillämpningen av ett entreprenöriellt ekosystemperspektiv på ungas övergångar. Den visar att dessa övergångar inte kan hanteras genom isolerade insatser utan kräver samordnade, fleraktörsbaserade ekosystem.

För projektet bidrar artikeln genom att:

• ge empiriskt stöd för ekosystembaserade arbetssätt 
• identifiera konkreta utvecklingsbehov i regionala system
• erbjuda handlingsinriktade rekommendationer, inklusive att stärka entreprenöriella kompetenser, förbättra samverkan och använda digitala mentorslösningar

Artikeln informerar både projektets strategiska inriktning och praktiska genomförande.

2. Att främja skolnärvaro: En forskningsöversikt om skolans betydelse som möjlighetsstruktur

Publiceringsforum: Utbildningsvetenskapliga studier (rapportserie). Sundsvall, Sverige: Mittuniversitetet.

Författare: Helene Dahlström; Isabelle Aspelin 

Bidrag till projektet

Artikeln presenterar en omfattande forskningsöversikt där skolan konceptualiseras som en stödjande möjlighetsstruktur för att främja elevers närvaro och engagemang.

Baserat på forskning från 2014–2024 identifieras fem centrala dimensioner:

• relationer (elev–lärare och elev–elev)
• skolmiljö och känsla av tillhörighet
• tidig identifiering och intervention
• samverkan mellan aktörer
• elevinriktade stödinsatser

Artikelns viktigaste bidrag är att den flyttar fokus från individuella brister till institutionella och strukturella villkor som skolan kan påverka.

För projektet bidrar artikeln genom att:

• ge en stark teoretisk grund för inkludering och förebyggande arbete
• stödja projektets fokus på tidiga insatser och systemiska lösningar
• koppla skolnärvaro till långsiktiga utfall såsom etablering på arbetsmarknaden och social inkludering

3. School as a Supportive Opportunity Structure: A Literature Review on Opportunities to Increase School Attendance [Skolan som en stödjande möjlighetsstruktur: En forskningsöversikt om möjligheter att öka skolnärvaro]

Publiceringsforum: Manuskript inskickat till internationell vetenskaplig tidskrift (förlag fastställs senare).

Författare: Helene Dahlström; Isabelle Aspelin 

Bidrag till projektet

Artikeln vidareutvecklar den tidigare forskningsöversikten i en internationell kontext och presenterar en förfinad konceptuell modell av skolan som möjlighetsstruktur.

Dess huvudsakliga bidrag är integrationen av relationella, pedagogiska och organisatoriska dimensioner i en sammanhängande modell som förklarar hur skolstrukturer kan främja närvaro.

Jämfört med den svenskspråkiga rapporten:

• stärker den teoretisk generaliserbarhet
• placerar modellen i ett internationellt forskningssammanhang
• ökar begreppslig tydlighet

För projektet bidrar artikeln genom att:

• erbjuda ett överförbart teoretiskt ramverk
• stärka projektets vetenskapliga legitimitet och synlighet
• stödja utvecklingen av skalbara modeller

4. Measuring School Capacity to Address NEET Challenges: A Baseline Entrepreneurial Competence Assessment from Sweden’s Mellersta Norrland [Att mäta skolors kapacitet att hantera NEET-utmaningar: En baslinjebedömning av entreprenöriella kompetenser i Mellersta Norrland, Sverige]

Publiceringsforum: Tidskriften Education and Training. Bingley, Storbritannien: Emerald Publishing Limited.

Författare: Jaana Seikkula-Leino, Marcia Håkansson-Lindqvist, Jussara Reis-Andersson

Bidrag till projektet

Artikeln bidrar med en kvantitativ baslinjemätning av skolors kapacitet att hantera NEET-relaterade utmaningar genom utveckling av entreprenöriella kompetenser.

Studien baseras på data insamlad via en digital lärmiljö utvecklad inom projektet och inkluderar strukturerade mätinstrument.

Artikelns huvudsakliga bidrag är metodologiskt genom att introducera en replikerbar och skalbar mätmodell som möjliggör:

• systematisk uppföljning av skolors utveckling
• jämförelser mellan olika kontexter
• evidensbaserat beslutsfattande

För projektet innebär detta:

• en baslinje för effektutvärdering
• stöd för datadriven utveckling
• verktyg för långsiktig uppföljning

Samlad betydelse

De fyra artiklarna bidrar tillsammans till projektet inom fyra sammanlänkade dimensioner:

1. Teoretisk grund

• möjlighetsstruktur
• entreprenöriella ekosystem

2. Empirisk förståelse

• identifiering av systemiska hinder
• aktörsperspektiv

3. Mätning och data

• baslinjemätning
• utveckling av mätinstrument

4. Praktisk utveckling och policyrelevans

• ekosystembaserade strategier
• utveckling av entreprenöriella kompetenser
• digitala och samverkansbaserade lösningar

Tillsammans stödjer dessa bidrag utvecklingen av inkluderande, evidensbaserade och hållbara lösningar för ungas övergång från utbildning till arbetsliv.