Lärare utan gränser höll sin första nätverksträff i Levanger
Deltagare från forskningsprojektet Lärare utan gränser träffades i veckan på Nord universitet i Levanger för en första nätverksträff. Syftet var att diskutera olika perspektiv på lärarbristen i Nordens gröna bälte.
Både i Jämtland och Trøndelag har man problem med att rekrytera och behålla behöriga förskollärare och lärare. Man brottas även med ett svikande studentunderlag till sina lärarutbildningar. För att vända trenden har forskningsprojektet Lärare utan gränser – finansierat genom Interreg Sverige-Norge – som mål att skapa gränsövergripande samverkan mellan kommuner, lärare, lärosäten och lärarstudenter.
Den 26 november anordnade projektet en första nätverksträff för deltagare från projektets tre medverkande lärosäten Mittuniversitetet, Nord Universitet och Dronning Mauds Minnes Høgskole for barnehagelærerutdanning, DMMH. Under dagen fick deltagarna både lyssna på föredrag som gav olika perspektiv på lärarbristen och reflektera kring ämnet tillsammans i mindre grupper.
– Vi vill ta in olika perspektiv på lärarkrisen och rekryteringssituationen för lärarutbildningar, både för förskollärare och grundskollärare, säger Ole Petter Vestheim, projektdeltagare vid Nord universitet.

Eldar Taraldsen, universitetslektor i pedagogik vid Nord Universitet höll presentationen "Perspektiv på lärarbristen". Foto: Bjørnar Olav Leknes.
Gränsöverskridande samarbeten
Detta var den första nätverksträffen inom projektet. På sikt är målet att bygga ett nätverk av lärare och forskare mellan projektets tre lärosäten för att stärka både samarbetet, kompetensen och attraktionskraften för läraryrket i Nordens gröna bälte. Just nu är projektet inne i en fas av kartläggning och forskning för att kunna ta fram åtgärder, och i det arbetet menar projektdeltagarna att fysiska träffar över nationsgränserna är väldigt viktiga.
– Det nära samarbetet gör att vi kan lära känna varandras utbildningssystem, och det gör också att vi ser att det finns både fördelar och nackdelar på den norska och svenska sidan. Vi kan lära oss mycket av att dela med oss av och diskutera hur saker och ting görs på de olika platserna, säger Kari Emilsen, projektdeltagare vid DMMH.
Pär Olausson från Mittuniversitetet håller med.
– Det är ovärderligt att ses, både för oss i projektgruppen och för att fånga helhetsbilden. Vi står inför samma utmaningar i Sverige och Norge när det gäller att locka studenter till lärarutbildningarna och måste hitta sätt att samarbeta över gränserna, inte minst när det gäller sydsamiska utbildningsprogram. Dessutom har vi ett samverkansavtal mellan Mittuniversitetet och Nord Universitet där vi behöver hitta sätt att samverka mellan de olika miljöerna i lärarutbildningarna vid våra två institutioner.
”Viktigt att se möjligheterna”
Och på den stora frågan om hur vi kan säkerställa att vi har tillräckligt med lärare i framtiden är projektets deltagare hoppfulla – trots de många utmaningarna.
– Jag tror att vi historiskt sett alltid har stått inför förändringar. Därför är det viktigt att se möjligheterna och inte bara begränsningarna, säger Kari Emilsen.
Ole Petter Vestheim och Pär Olausson håller med.
– Jag tror att pendeln kommer att svänga tillbaka. Vi behöver utveckla lärarutbildningsprogram som är lokaliserade, där man kan bygga vidare på den akademiska personalens engagemang. Vi behöver ta med oss själva och de värderingar och professionella perspektiv vi bär med oss in i lärarutbildningen, säger Ole Petter Vestheim.
– Ja, jag är definitivt optimistisk och tror även att den bild som ofta målas upp i media om problemen i skolan inte alltid stämmer. När jag pratar med lärare som arbetar i skolan får jag en helt annan bild. Skolan är inte bara ett problem. Att vara lärare är ett fantastiskt yrke. Det är viktigt att få ut det budskapet, avslutar Pär Olausson.

Pär Olausson, Mittuniversitetet, Kari Emilsen, DMMH och Ole Petter Vestheim, Nord universitet. Foto: Bjørnar Olav Leknes.