Provtryck Konsekvenserna!

Varje dag fattas det nya beslut i stadsutvecklingsprocesser runtom i Sverige som längre fram kommer att visa sig ha hindrande effekter för personers möjligheter att delta och bidra i olika sammanhang. Detta beror inte på illvilja utan på att det är genuint svårt att förutse konsekvenserna av designbeslut innan de aktuella projekten och miljöerna har realiserats. Nya utvecklingsprocesser riskerar därför att reproducera exkluderande lösningar eftersom ingen i processen inser att just detta håller på att ske. Det är här som vårt projekt, "Provtryck Konsekvenserna! – Utveckling av labbverktyg för att pröva stadsutvecklingsförslag i Göteborgs digitala tvilling utifrån mänsklig mångfald, tillgänglighet, användbarhet och universell utformning", kommer in. 

Att testa virtuellt för att lyckas i verkligheten

I den långa processen från vision till färdig livsmiljö uppstår ofta "glapp" där viktiga värden faller bort. Projektet "Provtryck Konsekvenserna!" tar sig an denna utmaning genom att utveckla labbverktyg och kunskap angående hur tjänstepersoner kan "provtrycka" projekt och stadsutvecklingsförslag i Göteborgs stads digitala tvilling utifrån mänsklig mångfald, tillgänglighet, användbarhet och universell utformning. Projektet bidrar därigenom till att skapa stadsmiljöer som fungerar för fler människor. 

Särskilt fokus kommer att ligga på att:

1. Upptäcka och hantera glapp, målkonflikter och stuprörseffekter samt att 
2. Adressera den konceptuella oklarhet som finns angående de tre begreppen tillgänglighet, användbarhet och universell utformning och deras användning och vad det får för konsekvenser om de inte används på sätt som gör nytta och berikar processen. 

Målet är att tjänstepersoner och planerare ska kunna "provtrycka" sina idéer i den digitala världen innan de byggs i den fysiska. Tänk dig en flygsimulator, fast för stadsplanering. I stället för att testa om vingarna håller eller om instrument och reglage fungerar att använda och är rimligt placerade, testar vi om torget fungerar för en person med nedsatt syn under rusningstrafik, eller om den nya spårvagnshållplatsen är logisk för en förstagångsbesökare.

Extremanvändare som experter

För att göra detta tar vi hjälp av dem som vet bäst: de som ofta stängs ute eller som tvingas lägga extra energi på inflexibla lösningar. Projektet involverar därför så kallade "extremanvändare" – personer med funktionsnedsättning, äldre personer och familjer som har barn med funktionsnedsättning. Tillsammans med forskare och stadsutvecklare kommer de att vara med och designa scenarier och verktyg direkt i den digitala tvillingen.

Vi utgår från begreppen ”tillgänglighet” (kan jag komma in/åt?), ”användbarhet” (fungerar det bra?) och ”universell utformning” (är det gjort för mänsklig mångfald från början?). Genom att baka in dessa perspektiv i tekniken kan vi synliggöra osynliga hinder – innan de har realiserats.

Från stuprör till helhet

Projektet fokuserar särskilt på Lindholmen, ett område som står inför stora förändringar med nya bostäder och ny infrastruktur. Här testar vi att koppla ihop den byggda miljön (t.ex. hus och torg) med mobilitet (t.ex. spårvagnar och gångvägar) i samma digitala simulering. Det bryter de klassiska stuprören och skapar möjligheter för olika aktörer att tillsammans uppleva och etablera en samsyn kring idéer och förslag till nya livsmiljöer.

Genom att upptäcka brister digitalt sparar samhället pengar på dyra ombyggnationer längre fram. Men den största vinsten är social. Genom att "provtrycka konsekvenserna" kan vi skapa en stad som inte delar upp invånarna i "vi" och "dem", utan som är attraktiv och tillgänglig för alla – från början.

Projektet innebär en chans att testa, lära och etablera nya sätt att arbeta med mänsklig mångfald, tillgänglighet, användbarhet och universell utformning – från särlösningar och ”anpassningar” för personer med funktionsnedsättningar i sena skeden till att dessa frågor finns med genom hela projektets levnadstid, från tidiga skeden till förvaltning och har alla Göteborgs både invånare och besökare som potentiell målgrupp. 

Stadens invånare är olika, kommer från olika bakgrunder och har olika förutsättningar. Dessa människor finns redan och lever redan sina liv i Göteborg, om än med olika och ibland kringskurna möjligheter att röra sig i staden och delta i samhället. Det är dags att planera och bygga staden med detta i åtanke – vårt projekt erbjuder en konkret möjlighet att göra det.

Projektet varar i två år och är ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Göteborgs stad, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Lunds kommun samt organisationerna Begripsam och Our Normal Association.