Magnus Granberg

  • Akademisk titel: Universitetslektor
  • Annan titel: Studierektor i Sociologi och Proprefekt vid Institutionen för Humaniora och Samhällsvetenskap
  • Telefon arbete: +46 (0)10-1428436
  • E-postadress: magnus.granberg@miun.se
  • Besöksadress: Holmgatan 10, 851 70 Sundsvall
  • Rumsnummer: M313
  • Ort: Sundsvall

Forskning

Jag forskar inom de teoretiska fälten kritisk teori och intersektionalitet och studerar arbetskonflikter ur ett historiskt-sociologiskt perspektiv, särskilt de offentliga professionernas ökade deltagande i arbetskonflikter. Min avhandling, Care in Revolt, behandlade kollektiva aktioner bland sjuksköterskor i Sverige och jag har därefter skrivit om det förändrade mönstret av arbetskonflikter i Sverige sedan 1980-talet. Ur ett teoretiskt perspektiv har jag bland annat skrivit om Marx analys av lönearbete och proletär subjektivitet och om hur olika former av social ojämlikhet samspelar med de kapitalistiska former (pengar, varor, lönearbete) som reglerar och styr moderna samhällen i frånvaron av dialog och folkstyre.

Research
My research is situated in the fields of critical and intersectional theory. I study labor conflict from a historical-sociological perspective, particularly the increased militancy of public professionals. My dissertation, Care in Revolt, explored collective action among registered nurses in Sweden and I have since written on the changing pattern of class conflict in Sweden in the neoliberal period. Theoretically, I have mainly written on the theme of "real abstraction", including on Marx's analysis of wage labor and proletarian subjectivity and the co-constitution and intersections of economic forms and forms of social inequality, exploring how capitalist forms (e.g. money, commodity, wage labor) structure and synthesize modern societies in lieu of democratic dialogue.


Övrigt

 

Nedan följer några teman i min pågående forskning och tillhörande videoföreläsningar som spelats in i olika undervisningssammanhang.

 

Från marxism till kritik av reella abstraktioner

Marxistisk teoribildning aktualiserades på nytt i samband med den ekonomiska krisen 2008 och de antikapitalistiska rörelserna 2010-2015. Samtidigt har den marxistiska teorin förändrats väsentligt genom den så kallade nyläsningen av Marx ekonomikritik. Dessa föreläsningar och texter förklarar vad marxistisk teori är för något och beskriver sentida trender i marxistisk teori.

Föreläsning: Introduktion till Marx

Föreläsning: Marx värdeteori

Föreläsning: Från marxism till kritik av reella abstraktioner

Artikel: Objektiv mening

Artikel: Reactionary radicalism

 

Vad är kritik idag? Från Frankfurtskola till postmarxism

Denna föreläsningsserie och tillhörande texter förklarar vad kritisk teori är för något och beskriver utvecklingen av intersektionella former av kritisk teori. Dessa senare former av teoribildning kan kontrasteras mot populära former av "postmarxism". Tillsammans med Tor Hammer har jag visat hur denna postmarxism är bunden till värdeformen och därför tenderar att bejaka snarare än kritisera kapitalistiska sociala former.

Förläsning: Vad är kritik? 

Bokkapitel: Ekonomikritik och intersektionalitet

Artikel: Ekonomisk form och den ömsesidiga konstitueringen av ojämlika sociala relationer

Föreläsning: Värdeform och intersektionalitet

De frambrytande former av intersektionell marxism som behandlas i texterna och föreläsningarna ovan är enligt mig den viktigaste postmarxistiska tendensen idag. "Postmarxism" förknippas dock främst med Ernesto Laclau och Chantal Mouffes poststrukturalism. Denna teoribildning kritiseras i föreläsningen nedan och i en artikel som jag gärna skickar på begäran.

Föreläsning: (Post)strukturalismens monetära ursprung

 

Klasskamp i Sverige

Aktuella analyser av klasskampen i Sverige finns att läsa i Parabol - "Tesla: ett vunnet slag, ett förlorat krig" - och i tidskriften Clarté: "Från vårduppror till proxystrejker". För historisk och teoretisk bakgrund till dessa analyser, se "Kampens nya former" i tidskriften Arkiv. I en kommande antologi analyserar jag och Kristin Linderoth sentida trender i klasskampens utveckling som dessa återspeglas i den pågående Teslakonflikten, skickar på begäran.

Sidan uppdaterades 2024-09-24