Forskning

Spara favorit 14 feb februari 2018
Samisk flagga och regnbågsflagga

Den genusvetenskapliga forskningen vid Mittuniversitetet är indelad i fyra forskningsområden.

Genusteori i och för framtiden – att förstå och utmana samtida normaliseringsprocesser 

Forskningsledare: Magnus Granberg

Inom ramen för denna forskningsinriktning står utveckling och spridning av genusteoretisk kunskap i förgrunden. Vi har i flera tidigare forskningsprojekt utgått ifrån begreppet normalisering som ett centralt begrepp för att utforska, och samtidigt försöka utmana, processer som i en svensk välfärdskontext kommit att definiera vad som betraktas som ”normalt”. Vi arbetar vidare med hur normer, normalitet och normalisering fungerar i nyliberalt och nationalistiskt präglade sammanhang, hur detta bidrar till såväl inkluderingar och privilegier som diskriminering och förtryck, och på vilka sätt det har med genus att göra. 

Inom ramen för temat bedrivs teoretisk utveckling dels genom att med hjälp av genusvetenskapliga begrepp utvidga maktanalyserna inom våra respektive discipliner, dels genom att utveckla vår förståelse av normalisering. Vi säker utveckla formerna för intersektionella maktanalyser inom fält där dessa kunskaper fortsatt förbises. Genom studier av normaliseringsprocesser visar vi hur till synes åtskilda händelser är sammanlänkande genom olika maktordningar. I dialog med aktivister och forskare i olika kontexter arbetar vi för att avkolonialisera den feministiska kunskapsproduktionen och utforska möjliga länkar mellan olika kamper och dess samhälleliga sammanhang. 

Genusrelationer och hälsa 

Forskningsledare: Katja Gillander-Gådin

Temat utforskar hur våra liv formas av olika genusregimer under livets gång. Det är ett fokus på att analysera genus, klass, ras, sexualitet, religion och funktionsvariation och dess relation till livets gång samt den omfattande påverkan som genusregimer har på vårt samhälle. Temat rymmer forskning om genusbaserat våld i olika former och i olika åldrar och en strategi är att fortsätta att synliggöra utsatthet för våld och sexuella trakasserier i unga år och konsekvenser för hälsa men också att utveckla metoder som kan användas i framtida förändringsarbete. Forskningen inriktas på hälsofrämjande arbete i skolor för att förändra rådande maktordningar. Skolan är en viktig arena för att arbeta för förändring av genushierarkier och för att bygga stödjande miljöer. För att förstärka unga personers samarbete med personal på skolan och andra viktiga aktörer i samhället behöver nya metoder utvecklas som möjliggör att ungas röster blir hörda och att de blir aktiva aktörer i sina egna liv, individuellt och kollektivt tillsammans. 

Forskningen inom området har också behandlat våld i nära relationer med fokus på uppbrottsprocesser och våldsutsattas upplevelser av kontakt med myndigheter. En strategi är därför att i samverkan med myndigheter öka personalens kunskap om genus och våld i nära relationer. Det kan exempelvis ske genom uppdragsutbildning eller enstaka föreläsningar för personalgrupper. Forum för genusvetenskaps forskare samarbetar även med dramaturger och manusförfattare i syfte att sätta ihop teaterföreställningar om våld i nära relationer, riktade till unga människor. Forskningskommunikativa insatser ska också göras för att få upp våld i nära relationer på politikers dagordning. Syftet med dessa insatser är att skapa ökad kunskap samt stimulera till samtal om våld i nära relationer bland såväl myndighetspersonal, politiker som en intresserad allmänhet. 

Genus och arbetsliv 

Forskningsledare: Angelika Sjöstedt-Landén

Temat bygger på mångårig forskning om servicesektorn, offentlig sektor, flexibiliseringsprocesser på arbetsmarknaden, globalisering och omstrukturering av regionala arbetsmarknader, hälso- och jämställdhetssatsningar i organisationer samt arbetsmiljöfrågor som bedrivits inom genusvetenskap, sociologi, hälsovetenskap, rehabiliteringsvetenskap och kulturgeografi. Forskningen tar sin utgångspunkt i intersektionella perspektiv på pågående förändringar i samhället och på arbetsmarknaden. I tider av snabb ekonomisk omvandling har feministisk forskning en viktig uppgift att kontinuerligt analysera processer, strukturer och mekanismer som upprepar patriarkala system och ojämlikheter och skapar nya typer av förtryck och exploatering av människor. Det behövs även feministiska formuleringar och narrativ som kan utgöra alternativ till de verklighetsbeskrivningar som råder kring lönearbete som norm och vad arbete betyder i samhället. 

Arbetsmarknaden präglas idag av klyftor som av både rumslig och social karaktär. De skär till exempel mellan lands- och glesbygdsregioner och urbana centra, mellan anställda och icke anställda, mellan tillsvidare- och tillfälligt anställda såväl som mellan sektorer, arbetsuppgifter och arbetsvillkor som genusmärks, sexualiseras, klassas och rasifieras. Idealiseringen av lönearbete i samhället skapar särskilda krav på funktionalitet för att ”funka” tillräckligt väl i lönearbete. Även om genus och heteronormativitet identifierats som centralt för hur ojämlikheter skapas i arbetssamhället har det också förbigåtts i många sammanhang i både officiell och akademisk debatt. Vi behöver därför fortsatt granska de ojämlikheter som pågår i arbetslivet och som uppfinns samtidigt som självbilden av Sverige som redan jämställt återskapas. Vår forskning är i en kontinuerlig dialog med olika aktörer i samhället för att skapa skarpare teoretiska och analytiska verktyg för att formulera vägar för förändring av ojämlika och orättvisa livsvillkor. 

Feministiska perspektiv på hållbart samhällsbyggande 

Forskningsledare: Sara Nyhlén

Forskningen har ett övergripande fokus på hållbarhet och betonar att begreppet består av fyra dimensioner, social, kulturell, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Det kritiska perspektivet visar hur den sociala dimensionen av hållbarhet var en grundläggande del i begreppets tidiga versioner men att det har kommit att bortprioriterats till fördel för ”utveckling” och ekonomisk tillväxt. Därför har social hållbarhet i vissa fall kommit att utvecklas som parallellt till ekonomisk och ekologisk hållbarhet. 

Delar av forskningen inom inriktningen handlar om ett inkluderande samhälle som grund för en hållbar utveckling vilka kan sägas vila på lagstadgade processer kring medborgardeltagande. Frågor om vem som deltar i samhällets planeringsprocesser, på vilket sätt de deltar och vilka effekter det ger är viktiga att studera och analysera. Forskningen understryker vikten av att ta hänsyn till hur olika former av under- och överordning dvs. olika sociala positioner som etnicitet, socio-ekonomisk status, kön, ålder, funktionsvariation och så vidare sammanfaller och förstärker varandra i ett hållbart samhällsbyggande så att stadsplaneringen inte reproducerar ojämlika villkor i sitt skapande av infrastruktur, bostäder och transportsystem. 

Forskningen kring hållbart samhällsbyggande utgår även från kritiska designstudier och jobbar utifrån olika empiriska fält för att dekonstruera vad som betraktas som kulturarv utifrån frågor om hur kulturarv görs och vem som gör det och vilka effekter det får för vår förståelse av Sverige och svenskhet.

Kontakta oss

Föreståndarinna, FGV
Katarina Giritli-Nygren
Telefon: 010-142 88 43
E-post: katarina.giritli-nygren@miun.se