Påfrestande för hälsan att befinna sig på flykt

Att fly från sitt land till följd av krig, förföljelse och liknande, är en stor livshändelse som kan innebära både svåra och traumatiska upplevelser innan, under och efter tiden på flykt. På grund av det lider många människor på flykt av psykisk ohälsa, berättar Anna Bjärtå, lektor vid Institutionen för psykologi och socialt arbete (PSO) på Mittuniversitetet. Hon ingår bland annat i AMIR-gruppen, som forskar om kartläggning, bedömning och intervention av psykisk ohälsa bland flyktingar.
– En del återhämtar sig aldrig. Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD kan dessutom uppstå flera år efter ett trauma. Det kan utlösas av en annan stressande faktor, precis som det är med andra sjukdomar som man kan bära latent i kroppen. Får man då inte bra vård eller en bra levnadssituation kan man få bära med sig det resten av sitt liv, säger hon. 

Stor stress för psyket

Vad som framför allt avgör måendet hos människor på flykt är hur de mått innan flykten, under pågående flykt och efteråt. Bäst chanser att återhämta sig har man om man får återhämta sig på ett stabilt ställe, som i ett hem. Däremot är flera år i en flyktingförläggning inte optimalt, då det kan upplevas både oroligt och otryggt. Vilka som ligger i riskzonen för att drabbas av psykologisk problematik är dock svårt att säga, det är väldigt individuellt och beror på många olika faktorer, menar Anna Bjärtå.

– Hur personer klarar av att hantera trauman beror dels på vad som har hänt dem, till exempel om de har varit utsatta för livshotande situationer, som att ha sett bombning på nära håll, dels på vad de har lämnat bakom sig. Personlighetsfaktorer spelar också en stor roll för hur man hanterar en sådan situation, och de allra flesta människor är bra på att klara det själva. Oavsett så är det en otrolig stress för psyket, särskilt när man kommer från ett krigsdrabbat land och har fått lämna nära och kära efter sig i krig. Bara för att man kommer till Sverige och är i säkerhet innebär det ju inte att oron och ångesten släpper, säger hon.

Bra metoder för att behandla PTSD

De tydligaste symtomen på mental ohälsa hos flyktingar är stress i kroppen, oro och lättskrämdhet eller att de är lättriggade, ledsna, har svårt att känna glädje och liknande. För att lindra det dåliga måendet är återhämtning i en lugn miljö det viktigaste. Det kan också vara en idé att försöka aktivera sig genom att göra saker som man själv mår bättre av, eller vara proaktiv, som att delta i insamlingar, försöka träffa människor och prata.

– Men inte för mycket, man kan vara helt slut och då orkar man inte så mycket. Vissa har förstås djupare trauman än andra för att de har bevittnat något fruktansvärt. Det som är positivt är att det idag finns många olika metoder för att behandla PTSD, varav kognitiv beteendeterapi, det vill säga de KBT-baserade metoderna, har visat sig vara de bästa. Det sorgliga är att det finns bra behandling men att vårdköerna är oändliga, säger Anna Bjärtå.

Kanalisera sin oro

För oss som står bredvid, eller kanske till och med tar emot flyktingar i vårt hem, handlar det om att visa omsorg, medkänsla och förståelse för att de kommer från otroligt tuffa förhållanden, menar hon.
– Jag tycker att vi generellt är ganska bra på det i Sverige. Vi är bra på medmänsklighet och mänskliga rättigheter.

Även här i Sverige finns en del oro kring vad som kommer att hända om kriget i Ukraina trappas upp ännu mer. Kan man förbereda sig mentalt på något sätt för att klara av en krissituation?

– Det är svårt att förbereda sig på en krissituation. Vem man blir i en kris handlar mycket om personlighetsfaktorer och tidigare erfarenheter. Att hålla sig uppdaterad och ha någon slags handlingsplan kan vara bra, men att oroa sig för mycket är mindre bra. Det vill säga, oro i lagom dos kan vara bra, det har ett så kallat överlevnadsvärde, men att älta orostankar är inte bra för vårt psykiska välmående, säger Anna Bjärtå.