Den känslomässiga politiska polariseringen har ökat

Tis 06 sep 2022 09:54

Sverige ligger högt i internationella jämförelser vad gäller känslomässig polarisering gentemot politiska partier. Påverkar det hur vi röstar i valet? Och kan ideologi sätta käppar i hjulet i sättet vi tänker kring politiska motståndare?

Alexander Ryan
Alexander Ryan

Alexander Ryan, doktorand i statsvetenskap vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap (HSV), forskar kring politisk polarisering och åsiktspolarisering.

Vad är det, mer konkret?  

– När man studerat politisk polarisering har det traditionellt främst varit i form av ideologisk eller åsiktsmässig polarisering, antingen bland väljare eller partier. Ideologi har en symbolisk innebörd i och med att till exempel vänster och höger representerar sociala identiteter som kan påverka beteende oberoende av vart man står i sakfrågor. Den åsiktsmässiga komponenten, å andra sidan, syftar på att det finns ett paket av sakfrågor som följer ett visst ideologiskt mönster. Ideologisk polarisering betyder att partier eller väljare glider ifrån varandra när det kommer till vart de placerar sig på en ideologisk skala.

– Känslomässig polarisering fokuserar istället på väljares känslor till partier eller partiers väljare. Det brukar sammanfattas som skillnaden mellan hur positiva känslor man har för inne-partier och deras väljare jämfört med ens negativa känslor till ute-partier och deras väljare. Det skiljer sig från ideologisk polarisering i och med att en person kan vara känslomässigt polariserad utan att ha polariserade åsikter i sakfrågor och vice versa. Ett exempel på detta är att det länge var en debatt i USA om befolkningen blivit mer polariserade i sakfrågor eller inte, men att den känslomässiga polariseringen utan tvekan ökat starkt.

Du har skrivit en avhandling som handlar om politisk polarisering i framför allt Europa. Berätta mer!

– När jag började min avhandling fokuserade forskningen om känslomässig polarisering nästan enbart på USA och jag har försökt jämföra den i de nordiska länderna samt att undersöka orsaker/konsekvenser i en annan kontext än den amerikanska. Jag har exempelvis försökt att undersöka hur den känslomässiga polariseringen gentemot partier förändrats över tid i de nordiska länderna, faktorer som hänger ihop med variationer i polarisering på individnivå och hur det påverkat attityder i sakfrågor.

Hur ser det ut i Sverige?

– Som även andra visat har den känslomässiga polariseringen gentemot partier ökat i Sverige och vi ligger numera högt i internationella jämförelser. Det har även varit en ökning i vissa andra nordiska länder. Annars kom det nyligen en stor rapport från demokratirådet som undersökte flera olika former av politisk polarisering i Sverige utifrån ett längre tidsperspektiv och visade att polariseringen generellt sett inte ökat i Sverige över tid.  

Vi är alltså mer känslomässigt polariserade i Sverige än i andra länder? Vilka konsekvenser får det?

- Det är svårt att säga i och med att vi inte har mycket forskning och bara för att känslomässig polarisering har konsekvenser på individnivå behöver inte det nödvändigtvis betyda att man ska förvänta sig starkare uttryck för de konsekvenserna i ett mer polariserat land. Det kan också spela roll vilken dynamik mellan partier som ligger bakom skillnader i polariseringsmåtten mellan länderna.

– Med det sagt, har studier exempelvis visat att känslomässig polarisering på individnivå hänger ihop med större skillnader i tillit till det politiska systemet mellan de som stödjer regerings- och oppositionspartier. I vissa länder påverkade det attityder och beteende kopplat till coronakrisen, det kan påverka hur man formar attityder i sakfrågor och de som är mer känslomässigt polariserade är mer benägna att engagera sig politiskt.

Nu går vi mot riksdagsval i Sverige, vad säger du om den politiska polariseringen här, och kanske specifikt den känslomässiga?

– Som nämndes ovan kan känslomässig polarisering påverka ens benägenhet att gå och rösta eller engagera sig politiskt. Det skulle även kunna uttrycka sig i att motivationen för att rösta mot ett visst parti stärks.

Hur ska man som väljare tänka kring polarisering och känslor?

– Känslor i termer av känslomässig polarisering kan vara både bra och dåligt. Det är en helt naturlig sak och hänger ihop med att man är engagerad politiskt och att partier skiljer sig åt när det kommer till deras politisk och samhällsvisioner. Å andra sidan kan det vara ett problem om det blir för intensivt så att man inte lyssnar på motståndares argument eller överlägger kring politik mer sakligt också. 

 

Fler nyheter kring riksdagsvalet 2022

Sidan uppdaterades 2022-09-06