Klimatforskaren om valet: ”Principiellt tror jag inte att ett val i Sverige påverkar klimatet på lång sikt alls”. | miun.se

Klimatforskaren om valet: ”Principiellt tror jag inte att ett val i Sverige påverkar klimatet på lång sikt alls”.

Fre 26 aug 2022 15:09

Torbjörn Skytt, forskare vid Mittuniversitetets institution för Ekoteknik och hållbart byggande, EHB, har inga enkla svar att bjuda på vad gäller kommande riksdagsval och hur vi bör tänka kring klimatfrågor. Tänk brett, försök se samhällets komplexitet och tänk långsiktigt, menar han.

Porträttbild på Torbjörn Skytt

Om en anser att klimatet är viktigt och därmed en viktig valfråga, hur bör en då tänka i kommande val?

–      Det är lite märkligt att tänka sig att ”klimatet” ska vara en valfråga eftersom det är ett slags globalt problem vare sig det är val eller inte. Partier har självklart ett intresse i att framställa sig som de på något sätt täcker in alla frågor som kan finnas på människors agenda, men i realiteten är det oklart hur mycket ett parti egentligen har möjlighet att påverka exempelvis klimatet. Det kan förefalla som att ett parti med en radikal dagordning för klimatet är de som står den närmast som anser att klimatet är den viktigaste frågan, men det är inte alls säkert att så är fallet.

–      Vi kan till exempel se nu på energisituationen i Europa hur koldioxidutsläppen ökar när Tyskland inte längre kan köpa rysk gas i samma omfattning som man tänkt sig och man istället ökar kolkraften med kraftigt ökade utsläpp av koldioxid som följd. Ett modernt samhälle är så oerhört komplext och tron på att man kan isolera specifika problem och lösa dem utan att beakta helheten är delvis en politisk myt skulle man kunna säga. Så på frågan hur man bör tänka finns således inget enkelt svar, men att man bör tänka är uppenbart, och man bör tänka mycket brett och försöka förstå så mycket som möjligt av ett samhälles problemsfär.

 

Du som forskar kring klimatet och är lite mer insatt än oss andra, hur tänker du själv kring riksdagsvalet? Och hur viktigt är valen och politiken för klimatfrågorna i ett större perspektiv?

–      Jag tror inte något parti har en lösning på klimatproblematiken på kort sikt och val har en kortsiktig agenda. Det heter ofta att vi måste göra något ”nu” åt koldioxidutsläppen och det är väl sant, men samtidigt har vi väldigt svårt med snabba omställningar av komplexa tekniska system som vi är beroende av. Ja, vi måste göra något ”nu” men vi måste i synnerhet ha en väldigt långsiktig strategi för hur vi skall bygga vårt framtida samhälle och hur vår energiförsörjning och kanske främst vår elproduktion ska se ut. Vi är ju beroende av en ökad elproduktion för att kunna ställa om våra tekniska system, och elproduktionen måste vara sådan att den släpper ut väldigt lite koldioxid för varje producerad kilowattimme. Företrädare för politiska partier förefaller ofta att se valet som en slags tävling där termer som ”vinna val” och ”förlora röster” ger en prägel av ett sportevenemang där någon på valnatten ”firar segern”. Det är en tveksam utveckling. Inget parti kan sägas ha en lösning på klimatfrågan utan det kommer handla om en bred samverkan för att hitta vägen till en hållbar framtida strategi.

–      Principiellt tror jag inte att ett val i Sverige påverkar klimatet på lång sikt alls. På lång sikt kommer olika mekanismer styra vilken väg samhället tar och dessa mekanismer är av sådan karaktär att de i mycket liten utsträckning påverkas av ett parti eller enskilda politiker. Att partierna vill få oss att tro att de påverkar mer än de gör är en del i det politiska spelet. Vad gäller valet ser jag således inte att klimatfrågan särskilt kommer prägla hur jag ställer mig till respektive partis agenda. Det är för svårt att avgöra vilka resultat som vi kommer se om 10 år utifrån hur partierna presenterar sina strategier. Man skall nog se Riksdagen som just en folkvald enhet vars uppgift är att finna kompromisser för att lösa samhällets problem. Det verkar dock tyvärr ofta som att enskilda politiker inte har förstått att Riksdagen som enhet är det man har att förhålla sig till, vilket gör att man ständigt hamnar i diskussioner om varför ”motståndarna” inte har hittat lösningar på problemen i samhället. Riksdagen bör vara en plats för diskussion och kreativ problemlösning och inte en trätoborg.

 

Vilken är den/de viktigaste klimatfrågorna?

–      Det bör vara uppenbart för många människor hur energifrågan kopplar till klimatfrågan. Kan vi inte få hållbar energi i olika former i tillräcklig utsträckning för att mata vår samhällskropp, kommer vi inte hitta vägen till minskade utsläpp av koldioxid. Tyvärr är energiproblematiken ytterst komplex och svårgreppbar och snabba lösningar saknas nog dessvärre. Detta gör att de olika partierna kan säga lite vad som helst bara det låter bra i media. Ingen vet vad som är rätt och fel så att säga. Energifrågan har också tydligt påvisats vara global snarare än lokal, europeisk snarare än svensk. Vi har inte upplevt en energikris sedan 70-talet så de flesta har ingen förståelse för att energi i olika former är en mycket begränsad resurs.

 

Så ta elen till exempel! Hur ska vi tänka kring den?

–      Jag tror att allt fler nu förstår att el också är en begränsad resurs som inte i framtiden kommer kunna erhållas utan kostnad. På 50-talet fanns ”visionärer” som framhöll att vi i den tid vi lever nu skulle ha tillgång till obegränsad och gratis elektricitet och gator och vägar skulle var isfria hela vintern genom slingor för uppvärmning och så vidare. Sådana visioner är tämligen skadliga för samhällsutvecklingen på sikt eftersom det invaggar människor i tron att en specifik resurs inte kommer vara ett problem i framtiden.

–      På 1920-talet var el ganska exklusivt och dyrt men nutidsmänniskan har ofta synen att el är närmast gratis och utan utsläpp och det gäller vid själva den förbrukande maskinen men elektriciteten måste också produceras och det har i synnerhet i Sverige under många år varit en slags dold verksamhet utan problem. El kommer sannolikt inte under någon form av överskådlig tid vara gratis utan den kommer vara en begränsad resurs som måste användas på ett klokt sätt – och vi måste lära oss att hushålla med el precis som vi hushåller med många andra resurser (eller borde hushålla).

 

Vad är viktigast att tänka på för att minska sitt klimatavtryck?

–      Ju mindre resurser vi förbrukar, desto lägre är som regel vårt klimatavtryck. Det är i grunden tämligen enkelt på något sätt, samtidigt som det är svårt eftersom vi människor har svårt att minska vår resursanvändning. Vi kan nu konstatera att konsumtionen minskar på olika sätt i spåren av ökade kostnader för energi i olika former (minns att även mat i grunden är energi). Genom att till exempel minska elförbrukningen nu i Sverige kan vi exportera mer el till Europa så att i synnerhet Tyskland kan öka gaslagren inför vintern. Att sänka inomhustemperaturen är en bra åtgärd till exempel och dessutom väldigt enkel och gynnsam för ekonomin.

 

Så, hur skulle du sammanfatta dig för de som vill ha ett enklare svar än de du gett ovan vad gäller det kommande valet?

–      ”There is no such thing as a free lunch” – vi kommer inte att möta en problemfri tillvaro oavsett vilket parti som är störst i Riksdagen och inget parti sitter sannolikt på en lösning i någon fråga så låt oss hoppas att vi får en majoritet i Riksdagen som inser vikten av att finna kompromisser i gemensamma beslutsprocesser. Din röst blir således en del i att forma Riksdagens sammansättning där ”the wisdom of the crowd” sannolikt genererar bättre lösningar än enskilda partiers ståndpunkter i specifika frågor.

 

Fler nyheter om riksdagsvalet 2022


Rekommenderat:

Sidan uppdaterades 2022-08-26