Magnetism ska göra kommunal hälso‑ och sjukvård attraktivare

Mån 06 mar 2023 07:59

I ett treårigt forskningsprojekt ska Mittuniversitetet undersöka om det går att locka fler sjuksköterskor till kommunal hälso- och sjukvård genom att dra lärdom av de så kallade magnetsjukhusen i USA. Projektet genomförs i samverkan med Sundsvalls kommun.

Varmt omhändertagande

– I USA finns sedan 90-talet certifierade magnetsjukhus där sjuksköterskor skattar sin arbetsglädje högre, de har lägre personalomsättning, bättre kliniska resultat och högre patienttillfredsställelse. Kopplat till detta finns så klart också forskning, men det saknas forskning om hur kommunal hälso- och sjukvård kan skapa motsvarande magnetism och det vill vi ändra på, säger Marie Häggström, docent vid Institutionen för hälsovetenskaper och projektledare.

Målet är att utvärdera hur kommunal hälso- och sjukvård kan bli en attraktiv och lärande arbetsplats med goda förutsättningar för vårdkvalitet. Fokus kommer att ligga på att studera kompetensförsörjning och arbetsmiljö och forskarna vill ta reda på vilka förutsättningar, utmaningar och hinder som finns för kommunal hälso- och sjukvård att uppnå en standard motsvarande magnetsjukhus.

Viktigt att behålla fler i yrket

– Svensk sjuksköterskeförening har uppmärksammat att många verksamheter idag kämpar med besparingar, resursbrist och brist på utbildningstillfällen vilket ofta leder till dålig vårdkvalitet och bristande patientsäkerhet. Dessa verksamheter har ofta hög omsättning av sjuksköterskor och sjuksköterskebrist. Med den nationella och internationella sjuksköterskebristen under de kommande 15 åren är det viktigt att undersöka hur man kan behålla fler i yrket och bli en attraktiv arbetsgivare, säger Marie Häggström.

I projektet kommer delar av den magnetmodell som är skapad för sjukhuskontext att testas, utvärderas och implementeras. Magnetmodellen som helhet är en modell med fem områden som fokuserar på hälso- och sjukvårdsorganisationers förmåga att uppnå mycket goda omvårdnadsresultat genom evidensbaserad praktik, innovationer, utveckling av teknik och partnerskap med patienten.

– Vi vill bland annat se hur ledare kan stödjas för att öka sjuksköterskors inflytande, livslånga lärande och kompetensutveckling, men vi vill också möta utmaningarna mycket tidigare genom att identifiera hur sjuksköterskestudenters handledning kan optimeras, säger Marie Häggström.

Stor potential att stödja kompetensförsörjning

Forskningsmetoderna är i huvudsak fallstudier och aktionsforskning och forskningen kommer att bedrivas i ett avgränsat vårdområde inom Sundsvalls kommun. Projektet startas upp i april 2023 och pågår till mars 2026 och finansieras bland annat inom samverkansavtalet mellan Mittuniversitetet och Sundsvalls kommun.

– Vi ser att projektet har stor potential att stödja kommunens kompetensförsörjning för framtiden samt att stärka lednings- och medarbetarskapet på lång sikt. Förhoppningen är också att studiens resultat ska vara överförbar till andra delar av offentlig sektor, säger Ing-Britt Madsen, verksamhetschef Hälso och sjukvård, vid Vård- och omsorgsförvaltningen på Sundsvalls kommun.

Projektet ingår i programmet Framtidens Välfärd: Vård och skola där Mittuniversitetet samverkar med fem kommuner i Västernorrlands län i syfte att skapa en ny forskningsmiljö inom välfärdssektorn.

Kontaktpersoner:

Marie Häggström, docent vid Institutionen för hälsovetenskaper och projektledare, marie.haggstrom@miun.se, 010-142 86 69

Ing-Britt Madsen, verksamhetschef Hälso och sjukvård, Vård- och omsorgsförvaltningen på Sundsvalls kommun, ing-britt.madsen@sundsvall.se, 060-19 10 90


Rekommenderat

Sidan uppdaterades 2023-03-06