Samodling av lax och grönsaker kan ge minskad miljöbelastning

I Östersund finns en av världens första och största anläggningar som i framtiden ska samproducera lax och grönsaker, en så kallad akvaponik. Den 1 200 kvadratmeter stora anläggningen beräknas framöver leverera 85 ton gurka, 11 ton tomater, 40 000 krukor örter samt 10 ton atlantlax om året.

– Det globala livsmedelssystemet är idag den sektor som har störst negativ påverkan på jordens ekosystem. Samhället behöver därför jobba brett för att hitta olika lösningar på vår framtida livsmedelsförsörjning. Våra beräkningar visar att anläggningar som till exempel kombinerar vattenbruk och grönsaksodling potentiellt leder till mindre miljöbelastning jämfört med att odla fisk och grönsaker var för sig, säger Henrik Haller, lektor vid Mittuniversitetet och en av författarna till studien.

Den anläggning som forskarna har studerat beräknas framöver leverera 85 ton gurka, 11 ton tomater, 40 000 krukor örter samt 10 ton atlantlax om året. Foto: Vast Works.

I studien, som är gjord av forskare från Mittuniversitetet och KTH, har anläggningens framtida miljöpåverkan bedömts och resultatet presenteras i en artikel publicerad i tidskriften Frontiers in Sustainability. Studien är en så kallad livscykelanalys där man har tittat på utförliga data och analyserat åtta miljöpåverkanskategorier.

– Lax som odlas i detta system beräknas orsaka fem gånger mindre utsläpp av växthusgaser än konventionella odlingar. I studien har vi analyserat åtta miljöpåverkanskategorier och resultaten tyder på att elförbrukning, CO2-tillförsel och uppvärmning är de områden där det går att bli ännu bättre, säger Mugahid Elnour, forskare vid IVL, Svenska Miljöinstitutet och huvudförfattare till studien.

Idag saknar över 800 miljoner människor tillräckligt med mat varför matproduktionen behöver öka rejält.

– Vårt sätt att producera mat behöver genomgå djupgående förändringar för att bli hållbart. 34 % av de totala utsläppen av växthusgaser är nämligen kopplade till livsmedel. Akvaponik har till exempel en stor potential då det kan bidra till att undvika fosforbrist i framtiden och anläggningen blir intressant att följa när den är fullt ut tagen i bruk, säger Henrik Haller.

– Akvaponiska system är fortfarande relativt unga och flera möjligheter till optimering finns. Området växer snabbt och det händer saker hela tiden. Kontinuerliga studier av livscykelanalyser för den här typen system är ett bra sätt att jobba med ständiga förbättringar, säger Michael Martin, adjungerad professor på KTH och seniorforskare på IVL, Svenska Miljöinstitutet.

*fotnot: odlingen av lax har ännu inte tagits i bruk, men enligt företaget Agtira som driftar anläggningen beräknas det ske under 2024.

Här kan du ta del av artikeln i Frontiers in Sustainability.

Kontaktperson:

Henrik Haller, lektor vid Mittuniversitetet, 072-581 61 36, henrik.haller@miun.se