Politiska samtal under forskarlupp
I nästan två år har forskare i statsvetenskap vid Mittuniversitetet observerat hur det går för Timrå och Örnsköldsviks kommuners nya, innovativa sätt att arbeta med viktiga frågor. Med de nya metoderna vill de båda kommunerna hitta vägar för att förbättra och fördjupa demokratin.
Sofie Blombäck, forskare i statsvetenskap, är en av dem som deltagit i projektet Demokratiska innovationer i samarbete med Timrå och Örnsköldsvik. Hon berättar att det de försöker sig på är relativt unikt i Sverige.
– Deliberation, som det kallas när man resonerar sig fram till den bästa lösningen, har det inte forskats så mycket på förut, men sedan några år tillbaka så pratar man en del om att vår demokrati är tunn. Därför tittar man på olika vägar för att förbättra och fördjupa den, och Timrås modell är mig veterligen rätt unik, säger hon.
Lika men olika
För Timrås del handlar det om att man har infört en ny beredningsprocess sedan valet 2018. Den går ut på att högre tjänstemän och politiker från de olika partierna tillsammans resonerar kring förslag och prioriteringar för kommunen. Det är alltså själva samtalet som ligger till grund för ett bättre beslut. I Örnsköldsvik ser modellen lite annorlunda ut. Där jobbar man med medborgarkontakt i komplexa frågor, alltså att medborgarna bjuds in i samtalen.
– Båda kommunerna försöker få till bättre kommunala beslut, men de gör det på olika sätt. Så på papperet kan deras olika metoder olika se ganska olika ut, men båda handlar om demokratiska innovationer, säger Sofie Blombäck.
Ingen jättestor förändring
En fråga som varit aktuell att studera är, att om alla är överens – vad ska då väljarna ta ställning till under valdagen?
– Vi har gjort jämförelser och sett att det trots de nya modellerna så ser vi ingen egentlig skillnad i valrörelsen jämfört med förut. Det är samma frågor och partierna fortsätter att prata om varandra på samma sätt. Men hur de pratar om varandra beror mycket på vad medierna gör och vilka frågor de ställer, säger hon.
Så vilken slutsats har de då dragit av studien?
– Vi har sett att de här olika beslutsmodellerna kan samexistera helt okej, men att de inte leder till jättestor förändring. Och i slutändan trumfar ändå det alternativ som det styrande partiet lägger och röstar fram i fullmäktige. Skillnaden mot tidigare är att det skapar bättre förutsättningar för att olika partier ska kunna enas om vissa förslag, säger Sofie Blombäck.
Risk för konflikt
Syftet med studien var att titta på hur förutsättningarna såg ut för att kunna ha ett gott deliberativt samtal. Och resultatet visar att det kan man, men att man inte är överens om allt. Ett av målen från Timrås sida var att komma bort från vad de kallar stuprörstänk och i stället inta ett högre perspektiv. Forskarnas roll i detta har varit att peka ut var sårbarheter kan finnas.
– Det finns en spänning mellan förvaltningen och politiken, eftersom det är förvaltningen som måste rodda processen. Det fungerar bra i Timrå, men den som har ansvar för att organisera det kan styra över vad som händer, vilket skulle kunna vara en potentiell källa till problem där det blir ojämlikt mellan tjänstemän och till exempel fritidspolitiker som kan hamna i underläge. En risk kan alltså vara att det uppstår en obalans, men det är inte unikt för detta sätt att jobba utan något som diskuteras och studeras mycket i alla typer av politiska system, säger Sofie Blombäck.
Fakta:
Samverkansavtal mellan Mittuniversitetet och Timrå kommun
Mittuniversitetet och Timrå kommun har ett pågående fyraårigt samverkansavtal sedan 2021. Avtalet innebär att parterna tillsammans satsar åtta miljoner kronor till gemensamma projekt under perioden. Samverkansavtalet fokuserar på vetenskaplig kunskapsutveckling och forskningssamverkan och ökad konkurrenskraft. Avtalet innebär bland annat att forskare får tillgång till kommunens dynamiska verklighet för sina undersökningar.