Flera framsteg på vägen mot framtidens autonoma flygplats

Ons 24 apr. 2024 07:43

Autonoma mätningar av landningsbanans yta samt fler möjligheter att övervaka fordon och drönare på flygplatser. Ett treårigt forskningsprojekt vid Mittuniversitetet har gjort flera framsteg för att skapa framtidens flygplats med säkra och kostnadseffektiva lösningar.

En landningsbana
Örnsköldsvik Airport, foto: Christine Grafström.

– Vi har haft mycket starka samarbetspartners som bidragit till ny kunskap och förutom de resultat som vi nått har vi tillsammans också identifierat flera nya forskningsutmaningar, säger Benny Thörnberg, docent vid Mittuniversitetet.


Den autonoma fyrhjulingen som projektet utvecklat för autonoma mätningar. Foto: Christine Grafström.

Inom projektet har bland annat en självkörande fyrhjuling tagits fram för att mäta ytan på flygplatsens landningsbanor. Mätsystemet som används kombinerar laser- och kamerateknik och har vidareutvecklats av projektets företagspartner Klimator och anpassats till flygplatsens särskilda förutsättningar och behov. Utvecklingen av autonom teknik för att mäta friktionen på landningsbanor är avgörande för flygsäkerhet och en viktig framgång i projektet.

– Den nya tekniken kan mäta över en större yta, i stället för endast en mätpunkt på landningsbanan. Systemet kan också avgöra om ytan är torr eller blöt, består av snö, slask eller is, vilket kan vara väldigt svårt att upptäcka med blotta ögat. Tillsammans med information om ytans friktion ger tekniken ett viktigt beslutsunderlag för flygplatsens personal, säger Torbjörn Gustavsson, chef för forskning och utveckling på företaget Klimator.


Bild från kameramätningen där färgerna anger om landningsbanans yta är torr, blöt, består slask, snö eller is. Foto: Klimator.


Örnsköldsvik Airport flygleds på distans från Sundsvall – Timrå Airport. Foto: SLICE

Projektet har också utvidgat säkerhetssystemet DRIWS så att flygledare som befinner sig på annan ort kan ta del av den information som systemet ger.

– Det här systemet fungerar som ett osynligt stängsel kring landningsbanan där alla uppkopplade fordon begär tillstånd för att beträda banan och ett larm utlöses vid felaktig överträdelse. Det gör att flygledarna kan se vilka fordon som befinner sig på landningsbanan även vid exempelvis tjock dimma och extremt dålig sikt, berättar Erik Bäckman, ansvarig för det fjärrstyrda flygledningstornet i Sundsvall.


En drönare som lyfter från Örnsköldsvik Airport. Foto: SLICE.

Antalet drönare i samhället har på senare år exploderat och det har också blivit en ny utmaning för flygplatsens personal. Därför har systemet även utvecklats för användning av positionering av drönare vilket kan vara värdefullt vid till exempel räddningsinsatser där man kan använda tekniken för säker start och landning av drönare på flygplatser och säkerställa att drönaren inte påverkar flygtrafiken.


Räddningsövning i Sandö. Foto: SLICE.

– Att med hjälp av drönarteknik snabbt få överblick av en olycksplats ger värdefull information för att räddningstjänsten ska kunna planera insatsen effektivt, spara tid, rädda liv och minska konsekvenserna, säger Anders Lundin, produktionsplanerare på Region Västernorrland.

Forskarna vid Mittuniversitetet har tack vare projektet identifierat flera nya forskningsutmaningar för framtiden. Man vill bland annat undersöka om kameratekniken kan vidareutvecklas för att även mäta mängden kemikalier på landningsbanan eftersom kemikalier används för bland annat halkbekämpning.

– Vi vill också undersöka om det är möjligt att göra lasermätningar på längre avstånd, till exempel från en drönare, och hur olika väder påverkar mätmetoden. Vi startar också ett nytt projekt där vi ska forska kring sensorteknologi för att mäta mängden kemikalier på landningsbanor, säger Benny Thörnberg, forskare vid Mittuniversitetet.


Benny Thörnberg, forskare vid Mittuniversitetet, Johan Casselgren, forskare vid Luleå Tekniska Universitet och Rickard Hamrin, forskningsingenjör vid Mittuniversitetet tillsammans med den autonoma fyrhjulingen som utvecklats inom projektet. Foto: Christine Grafström.

I projektet samarbetade Mittuniversitetet med Örnsköldsvik Airport, Klimator, Saab, Luleå Tekniska Universitet, Combitech, RISE, Luftfartsverket, Örnsköldsviks kommun och Region Västernorrland. Projektet finansierades med stöd av Vinnova. Läs mer om projektet på www.miun.se/autonoma_flygplatser

Kontaktpersoner:

Benny Thörnberg, forskare vid Mittuniversitetet, 010-142 89 17, benny.thornberg@miun.se

Robert Gyllroth, VD, Örnsköldsvik Airport, 0660-874 21 eller 070-528 74 21, robert.gyllroth@oer.se

Torbjörn Gustavsson, chef för forskning och utveckling, Klimator, 0709-170 252, torbjorn.gustavsson@klimator.se

Erik Bäckman, COO RTC Sundsvall, Saab Digital Air Traffic Solutions AB, 010-216 07 41, erik.backman@saabgroup.com

Anders Lundin, produktionsplanerare Region Västernorrland, anders.lundin@rvn.se

Johan Casselgren, forskare vid Luleå Tekniska Universitet, 0920-491409, johan.casselgren@ltu.se

Patrik Jonsson, Combitech, 0734-460318, patrik.jonsson@combitech.com

Maria Wall Petrini, CEO, LFV Aviation Consulting AB, 070-814 86 53, maria.wallpetrini@lfv.se

Anna-Maria Selvehed, projektledare vid Mittuniversitetet, 010-142 86 97, anna-maria.selvehed@miun.se


Kontakt

Sidan uppdaterades 2024-04-24