Hopp i fokus när geografilärare möttes för klimatworkshop
Det är tidig oktobermorgon. I salen på Mittuniversitetets campus i Östersund doftar det kaffe när geografilärarna hälsar och slår sig ner med anteckningsblock och nyfikenhet. Utanför ligger dimman tung, men i salen är humöret lättare. Fokus ligger på hopp, utan att ta bort allvaret från klimatfrågorna.
Geografi, ämnet som ger elever kunskaper och hopp om framtiden. Det är rubriken för dagen och den sammanfattar syftet. Här ska idéer delas och frågor ställas. Hur kan du undervisa om klimatförändringar utan att skapa oro? Hur kan du ge eleverna verktyg att agera?
Klimatundervisning som bidrar till handlingskraft
Klockan tio tänds skärmen och Cecilia Lundholm, professor vid Stockholms universitet, möter deltagarna digitalt. Utöver de lärare som samlats i salen, finns ytterligare några med via Zoom. Cecilia talar om klimatundervisning med fokus på lösningar. Klimatfrågan är komplex och väcker oro hos barn och unga. Genom att fokusera på gemensamt engagemang kan geografilektionerna ge eleverna hopp och handlingskraft.
Cecilias föreläsning leder till livliga samtal. Post-it-lappar fylls med idéer kring enklare fältstudier och övningar som visar ungdomarna att förändring är möjlig.
– Jag blir jättemotiverad av detta. Jag vill hem direkt och prova med mina elever, säger Stephan Wininger, lärare på Jämtlands gymnasium Wargentin.
Ut i verkligheten och in i katastrofen
Efter lunch lämnar gruppen salen för fältstudier runt campus. Det är inget avancerat, och det är just poängen.
– Jag blir inspirerad att göra fler enkla fältstudier som inte kräver så mycket planering. Fånga tillfället och utnyttja stunden, säger Anna-Karin Rihne, lärare i Gällö. Det är bra att åka på fjällvandring med eleverna, men det går att göra mycket annat i mindre skala under året.
Sedan väntar dagens mest omtalade inslag. Ett besök i RCR Simulation Lab, ett simuleringslaboratorium på Mittuniversitetet i Östersund, där vilka miljöer och situationer som helst kan simuleras och skapa en verklighetstrogen upplevelse. Här kliver deltagarna in i en virtuell klimatkatastrof. Väggarna omsluts av projektioner av en storm, ljudet och vibrationerna förstärker dramatiken.
– Det var spännande och gav mig idéer för undervisningen. Jag blir sugen på att ta med mina elever från Strömsund till RCR-labbet, så att de också får uppleva detta, berättar Marina, lärare på Hjalmarströmerskolan i Strömsund.
Unikt tillfälle för geografilärarna att mötas
För många är det inte bara innehållet som gör dagen värdefull, utan mötet med lärarkollegorna från andra orter i länet.
– Det har varit bra att dagen gav oss som geografilärare en mötesplats där vi kunnat utbyta erfarenheter, säger Anna-Karin. Vi har så mycket gemensamt i vårt ämne, men få tillfällen att mötas på det här sättet.
Thomas Andersson är adjunkt i geografi vid Mittuniversitetet och arrangör. Han håller i dagens program och leder dagens workshops. Thomas berättar att han och ämneskollegorna Sandra Wall-Reinius och Rosemarie Ankre, har fångat upp att det finns få tillfällen för geografilärarna i länet att träffas, utbyta erfarenheter och fylla på med ny kunskap och inspiration.
– Med den här dagen vill vi uppmuntra lärarna att prata med varandra mellan skolorna, inspirera till fältstudier, även små och enkla, och visa hur kollegialt samarbete kan göra undervisningen både roligare och lättare att genomföra genomförbar, berättar Thomas. 
Ensamengagemang och tillsammansengagemang
Deltagarna får göra en övning som deltagarna kan ta med sig till klassrummet. De få reflektera över sitt eget klimatengagemang – vad de gör individuellt och tillsammans med andra. Thomas kallar det "ensamengagemang och tillsammansengagemang". Tanken med övningen är att den ska bidra till att minska klimatoro bland unga och istället skapa hopp och handlingskraft hos eleverna
Hoppas på fortsättning
Intresset för fler träffar efter på dagens workshop för geografilärarna är stort.
– Absolut, vi vill komma igen! Säger Stefan, Anna-Karin och Marina enhälligt.
Även Thomas Andersson ser ett behov av att samla geografilärarna fler gånger.
– Jag uppfattar att det finns ett uppdämt behov av att prata om geografiämnet och didaktiken, inte enbart om trygghet och omvårdnad om eleverna. Det är en del av varför vi har valt att jobba med geografiämnet, att vi är intresserade och vill fördjupa oss, avslutar Thomas Andersson, som själv arbetat som geografilärare under många år.
I bild: Heather Mackay och Thomas Andersson, båda Mittuniversitetet.
Mer information
