Ny studie undersöker hur skyddade boenden påverkas av nya regler

Skyddade boenden har länge varit en livlina för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Men i takt med att välfärden marknadiseras, förändras villkoren för dessa boenden – och antagligen också stödet till de som utsätts. 

– Våld mot kvinnor är ett omfattande problem, och adekvat stöd är avgörande för att kunna gå vidare och bygga upp sitt liv. Vi ser därför ett behov av att förstå hur marknadisering och nya regler påverkar både de aktörer som driver skyddat boende, socialtjänstens arbete med placering och de kvinnor som söker skydd, säger Marcus Lauri, docent i socialt arbete vid Mittuniversitetet och projektledare.

Den nya studien från Mittuniversitetet och Umeå universitet ska därför undersöka hur förändringarna påverkar både boendenas verksamhet och kvinnornas upplevelser. Forskningsprojektet har fått närmare fem miljoner kronor i anslag från Forte.

Bakgrunden till projektet är regeringens nya reglering av skyddade boenden som trädde i kraft våren 2024. Reglerna innebär bland annat krav på tillstånd, kvalitetsstandarder och särskild bedömning för medföljande barn. 

Marcus Lauri är docent i socialt arbete vid Mittuniversitetet och projektledare för den nya studien. Foto: Annacarin Aronsson, MIttuniversitetet.

– Flera kvinnojourer har redan tvingats stänga sina boenden, så oron för att marknadslogiken tränger undan idéburna aktörer är befogad. Vi vill därför bland annat ta reda på om det finns skillnader i kvalitet mellan vinstdrivande och kvinnojoursdrivna boenden, hur socialtjänsten väljer placeringar, och hur regleringen påverkar stödet till våldsutsatta, säger Marcus Lauri.

Studien, som sträcker sig över tre år, består av tre delar. Den första analyserar den politiska logiken bakom den nya regleringen och hur socialarbetare resonerar när de ska hitta en lämplig placering. Den andra delen fokuserar på kvinnors upplevelser av stöd i både vinstdrivande och kvinnojoursdrivna boenden, samt hur personalen hanterar sitt uppdrag med de nya reglerna. Den tredje delen analyserar de marknadsmekanismer som föder fram den här typen av behov av nya regler och innehåller också workshops med berörda aktörer för att ta fram konkreta förbättringsförslag av regleringen.

– Genom att kombinera policyanalys, intervjuer och samverkan med aktörer hoppas vi kunna bidra till en fördjupad förståelse av de här processerna, men också en förbättrad reglering och ett bättre stöd, säger Marcus Lauri.

Studien genomförs av ett tvärvetenskapligt team med expertis inom socialt arbete, statsvetenskap, folkhälsa och genusvetenskap. Resultaten kommer att publiceras både i vetenskapliga tidskrifter och i populärvetenskapliga sammanhang, med målet att nå både beslutsfattare, praktiker och forskare.

Kontaktperson:

Marcus Lauri, docent i socialt arbete vid Mittuniversitetet och projektledare, marcus.lauri@miun.se