Forskare lyfter hedersrelaterat våld i riksdagen – på årsdagen av Fadime Sahindals mord
På årsdagen av mordet på Fadime Sahindal samlas politiker, forskare och civilsamhälle i riksdagen för att uppmärksamma hedersrelaterat våld och förtryck. Helén Olsson, socionom och forskare vid Mittuniversitetet, är en av talarna.
Den 20 januari är Helen Olsson inbjuden till ett tvärpolitiskt nätverk i riksdagen, arrangerat av Amineh Kakabavehs feministiska förening. Syftet är att presentera gemensamma ståndpunkter om hedersrelaterat våld och förtryck (HRV), med utgångspunkt i aktuell forskning. Datumet är valt med omsorg – samma dag för 24 år sedan mördades Fadime Sahindal efter att ha brutit mot hedersnormer.
– Det är en dag som bär på mycket symbolik. Fadimes berättelse påminner oss om vad som står på spel när individens rättigheter underordnas kollektiva normer, säger Helén Olsson.
Det är inte första gången hon bjuds in till politiska sammanhang. Hon har tidigare presenterat forskning i riksdagen och varit sakkunnig vid två tillfällen i Regeringskansliet i frågor som rör HRV. Där har hennes bidrag bland annat handlat om brister i forskningen, svårigheter kring definitioner och om det jämställdhetspolitiska arbetet på området.
Viktigt delmål
I september 2025 infördes det sjunde jämställdhetspolitiska delmålet – att hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra. Målet syftar till att synliggöra de allvarliga konsekvenser som HRV innebär, men också till att ge yrkesverksamma och professionsutbildningar vid lärosäten bättre mandat att hantera dessa frågor.
– Det här delmålet är viktigt eftersom det tydliggör att hedersrelaterat våld inte är ett sidospår, utan en central jämställdhetsfråga, säger Helén Olsson.
Livsfarlig situation
I sin forskning har hon särskilt uppmärksammat kvinnors vardag i hederskontexter. Begränsningarna kan vara omfattande – att inte få vistas i offentliga miljöer utan manligt sällskap, att förbjudas arbeta eller studera, att inte själv få välja kläder, umgänge eller vem man ska gifta sig med.
– Det är lätt att tala om extrema fall, men många lever med en ständig kontroll i vardagen. För den som bryter mot normerna kan situationen bli direkt livsfarlig, säger hon.
Låg tillit till samhället
Statistik visar att omkring 13–20 kvinnor mördas varje år i Sverige, och i cirka 15 procent av fallen finns kopplingar till hedersnormer. Helén Olsson betonar att hedersnormer ofta förekommer i familjer med erfarenhet av totalitära stater och förtryckande regimer, där tilliten till samhällsinstitutioner är låg och där familj och släkt traditionellt fungerat som socialt skyddsnät.
– Det är i sig inget fel med kollektivistiska familjestrukturer, de kan ha många styrkor. Problemen uppstår när kollektivet sätter så starka regler för individen att det strider mot barnkonventionen och mänskliga rättigheter, säger hon.
Våga prata om våld och förtryck
För att motverka hedersnormer pekar hon ut två avgörande faktorer. Dels behöver människors livsvillkor tas på större allvar. Rasism, stigma och utanförskap kan skapa en känsla av att välfärden inte gäller alla, vilket gör att människor i stället vänder sig inåt – mot kollektivet och dess normer. Dels krävs ett mer öppet samtal om jämställdhet, normer och attityder, menar hon.
– Vi som är lärare och utbildare ska inte undvika eller vara rädda för att prata om mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Hela samhället tjänar på att de här frågorna diskuteras och reflekteras över, säger Helén Olsson.