Vätgasindustrins restvärme kan ge flodkräftan nytt liv

Flodkräftan i Sverige och Europa är hårt pressad av kräftpest. Ett enda utbrott av kräftpest kan slå ut ett helt bestånd på några veckor. Därför har forskare från Mittuniversitetet tillsammans med samarbetspartners undersökt om restvärme från framtida vätgasproduktion skulle kunna användas för att skydda och odla flodkräftor.

– Om kräftpesten slår till igen vill vi ha ett säkert bestånd som kan återetablera flodkräftan i Ljungan. Därför undersökte vi om uppvärmt kylvatten från industrin kan användas för att stoppa smittan innan vattnet når kräftorna, säger Jenny Zimmerman, forskare vid Institutionen för naturvetenskap, design och hållbar utveckling vid Mittuniversitetet.

Tanken var att när vätgas produceras i den planerade vätgasfabriken i Ånge tas vatten in från Ljungan för att kyla processerna. Vattnet återvänder sedan uppvärmt och syrerikt – en restprodukt som i stället kan bli en resurs för kräftodling. 

Projektet har undersökt en mängd olika saker. De försök som har gjorts med värme, ozon och UV-ljus visar att värme är den mest lovande metoden för att oskadliggöra kräftpest i större skala.

– Experimenten visar att värme verkar fungera bäst och att UV-ljus och ozon är svårare att dosera säger Sara Norström, forskare vid Institutionen för naturvetenskap, design och hållbar utveckling vid Mittuniversitetet.

Forskarna har också testat metoder för att upptäcka signalkräfta med hjälp av eDNA. Projektet visar att det fortfarande finns utmaningar med att få tillförlitliga resultat.

– Vi har även undersökt hur en kräftodling skulle kunna byggas upp så att den bevarar biologisk mångfald och hur det ska finansieras. Våra analyser visar att en framtida kräftodling för naturvårdsändamål behöver extern finansiering för att vara långsiktigt hållbar, säger Jenny Zimmerman.

Projektet är ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Ånge kommun, Fiskevårdsgruppen i Ånge, RES och FORMAS och visar hur industrins restprodukter kan bli resurser för andra verksamheter. 

– I Ånge handlar det framför allt om att ta till vara värmen i kylvattnet från framtida vätgasproduktion i stället för att låta den gå förlorad. Vattnet finns som en outnyttjad potential, säger Charlotta Faith-Ell, projektledare vid Mittuniversitetet. 

– Att fiska flodkräfta är en del av vårt kulturarv. Om vi kan kombinera naturvård med industriutveckling skapas värden för både människor, näringsliv och miljö. Det här är ett projekt där alla vinner, säger Jenny Zimmerman.

Resultaten från projektet presenteras 10 november i fullmäktigesalen, Ånge kommunhus vid ett seminarium 18.00–20.30.

Här hittar du mer information om seminariet.

Kontaktperson:

Jenny Zimmerman, forskare vid Institutionen för naturvetenskap, design och hållbar utveckling vid Mittuniversitetet, 010-142 81 78, jenny.zimmerman@miun.se