Åtgärdspaket ska stärka sjuksköterskeutbildningen
Under det närmaste året vidtar Mittuniversitetet ett antal åtgärder för att stärka sjuksköterskeutbildningen. De viktigaste åtgärderna syftar till att förbättra det egna kvalitetsarbetet och stärka den vetenskapliga kompetensen.
− Vi vill att våra studenter ska ges bästa tänkbara sjuksköterskeutbildning så att de rustas för att kunna bidra till en trygg och rättvis vård i landet. Vi har redan påbörjat vårt utvecklingsarbete, men det tar fart på allvar nu, säger Lars Hammarström, proprefekt vid Institutionen för hälsovetenskaper.
För att höja den vetenskapliga kompetensen pågår för närvarande rekryteringar av en professor i omvårdad samt två lektorer i omvårdnad. I åtgärdspaketet ingår också att utbilda personal i hur olika kursers lärandemål, läraktiviteter och bedömning kan länkas samman bättre. Dessutom görs arbetet med att utforma betygskriterier till ett återkommande inslag i det interna kvalitetsarbetet.
− Vi vill säkerställa att både nuvarande och framtida studenter får ta del av de förbättringar vi genomför så att vi står med en ännu starkare sjuksköterskeutbildning i framtiden. Vi är så klart medvetna om att vi har ett viktigt jobb framför oss, säger Annika Kjällman-Alm, programansvarig sjuksköterskeutbildningen.
Som utgångspunkt för arbetet ligger en utvärdering som Universitetskanslersämbetet, UKÄ, genomfört. UKÄ vill bland annat att den vetenskapliga kompetensen förbättras, liksom arbetet med betygskriterier och lärandemål i vissa utbildningsmoment. Genomlysningen lyfter också fram ett antal styrkor, som att studenter idag ges goda möjligheter att träna kliniska färdigheter, och att verksamhetsförlagd utbildning omfattar en betydande del av utbildningen.
− Vi tar synpunkterna på största allvar, och har även inlett rekrytering av flera doktorander som ett led i att stärka den vetenskapliga kompetensen. Vi måste också bli bättre på att förklara hur vi faktiskt jobbar med vissa moment i utbildningen, eftersom vi inte delar alla slutsatser som redovisas. I det arbetet kan vi använda den här genomlysningen som vägledning, säger Lisbeth Kristiansen, ämnesföreträdare och professor i omvårdnad.
UKÄ konstaterar också att det finns utmaningar som behöver åtgärdas i samverkan med regioner, kommuner och andra vårdaktörer. Därför initieras ett utvecklingsarbete för att stärka de moment där studenten utbildas i hur man samverkar med andra yrkeskategorier.
− Om ett år ska vi redovisa vilka åtgärder vi har vidtagit och jag känner mig trygg i den process som inletts. Längs vägen ska vi även se till att föra en nära dialog med övriga aktörer i vårdkedjan, säger Mikael Nordenmark, prefekt vid Institutionen för hälsovetenskaper.
− Det finns en styrka i systemet med genomlysningar av universitetsutbildningar, eftersom det syftar till att ge studenter bästa tänkbara utbildning oavsett vilket lärosäte man väljer. Från ledningen ställer vi självklart de resurser som behövs till institutionens förfogande så att de kan vidta dessa åtgärder, säger Pär Olausson, dekan vid Fakulteten för humanvetenskap.
Kontaktpersoner:
Lars Hammarström, proprefekt vid Institutionen för hälsovetenskaper, 010-142 89 13, lars.hammarstrom@miun.se
Lisbeth Kristiansen, ämnesföreträdare och professor i omvårdnad, 0733-69 29 42, lisbeth.kristiansen@miun.se