Mittuniversitetet föreslås få miljonbelopp till forskning inom kris och beredskap
Mittuniversitetet får klartecken av Vetenskapsrådet att starta ett nytt strategiskt forskningsområde inom krisberedskap och totalförsvar. Satsningen är en del av ett regeringsinitiativ som ska stärka och lyfta svensk forskning.
Satsningen på strategiska forskningsområden, SFO, ska bidra till en profilering av svensk forskning. I slutet av förra året utlystes medel inom åtta nya strategiska forskningsområden och Mittuniversitetet valde att göra en ansökan tillsammans med Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. Forskningen som nu föreslås få finansiering ska bedrivas under temat "Totalförsvar i det nordliga rummet: Att bygga motståndskraftiga samhällen under hybridhot”.
– Att Mittuniversitetet tillsammans med Umeå och Luleå i hård konkurrens blivit beviljat ett SFO inom Krisberedskap och totalförsvaret visar på vilken hög kvalitet och stor relevans vår forskning inom risk, kris och sociologi håller och att vår forskning där tillhör Sveriges allra främsta, säger Andres Fällström, rektor vid Mittuniversitetet.
RCR och HSV bakom Mittuniversitetets ansökan
Anna Olofsson, Mittuniversitetets prorektor och professor i sociologi vid RCR, Risk and crisis research centre, har stått för Mittuniversitetets del av ansökan tillsammans med Katarina Giritli-Nygren, professor i sociologi vid HSV, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, HSV. De två kommer vara aktiva inom den kommande forskningen kring krisberedskap och totalförsvaret.
– Anna Olofsson och Katarina Giritli-Nygren har gjort ett fantastiskt jobb med ansökan och det gläder mig extra mycket att Miun, UmU och LTU samarbetar kring detta, säger Anders Fällström.
Norrland viktigt i det nya geopolitiska läget
Att Mittuniversitetet tillsammans med Umeå universitetet och Luleå tekniska universitetet har samarbetat kring en ansökan handlar om de förhållanden Norrland representerar i världsutvecklingen och det nya geopolitiska läget. De tre universitetet har samarbetat kring dessa frågor tidigare och har en gemensam agenda och forskningsintresse. Det är Umeå universitet och CBRNE-centret (CBRNE står för Chemical, Biological, Radiological, Nuclear, and Explosive) som varit projektledare för den gemensamma ansökningen.
– Våra tre universitet söker tillsammans därför att vi på olika sätt kompletterar varandra på området samhällssäkerhet. Vetenskapsrådet framhöll i sin bedömning av vår ansökan bland annat att vår tvärvetenskapliga ansats var lovvärd. Vi har likartade erfarenheter av att jobba med frågor om samhällssäkerhet regionalt och lokalt, säger Niklas Eklund, professor i statsvetenskap och CBRNE-centrets föreståndare, och fortsätter:
– På det hela taget har vi lyckats sätta Norrland på den internationella säkerhetsforskningens karta, och det vore konstigt om inte just våra tre lärosäten tillsammans skulle vara de bäst skickade att utveckla det kunskapsområdet och att koppla det till den pågående omvärldsförändringen.
Regeringen beslutar och fördelar
Det är regeringen som fattar det slutliga beslutet om finansiering, baserat på rekommendationer från Vetenskapsrådet. Det är också regeringen som fördelar medlen som öronmärkta delar av lärosätenas forskningsanslag. Sammanlagt föreslår Vetenskapsrådet 8 000 000 kronor för år 2027 och 15 667 000 kronor för 2028 till forskningen inom kris och beredskap. När regeringen kommer med slutgiltigt beslut kring finansiering är i skrivande stund oklart.
Mer om Vetenskapsrådets rekommendationer
