Personen finns kvar – ny studie kring demens
När demensen tar minnet, tar den inte identiteten. Ny forskning från bland annat SWEAH-doktoranden Judit Staller vid Mittuniversitetet visar hur undersköterskor kan nå den som medicinen inte når.
Föreställ dig att sitta i ett rum du inte känner igen, i en kropp du inte längre riktigt litar på, och fråga efter en man som gick hemifrån i morse — fast det inte var i morse. Det var för flera år sedan. Och han kommer inte tillbaka.
– Det här är vardagen för hundratusentals människor som lever med demens. Och för undersköterskorna som vårdar dem är det ett av de svåraste ögonblicken i allt omsorgsarbete: hur når du någon när ord, plats och tid har rasat ihop, säger Judit Staller, forskare vid Mittuniversitetet.
I en ny studie tillbringade forskarna 70 timmar med att se vad som faktiskt händer i de ögonblicken. De fann att de undersköterskor som bäst hanterade svåra situationer lugnade inte bara de boende. De gjorde något mer precist: de validerade identiteten.
– De visste att den här personen en gång hade katter hon älskade, plockade blåbär varje sommar, satt på en balkong i solnedgången medan någon grillade korv. Och de använde den kunskapen genom att nyttja ett foto på väggen, en bekant doft, rätt fråga i rätt ögonblick för att utan ord säga: Jag vet vem du är. Du är fortfarande du, säger hon.
Judit Staller är doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper på Mittuniversitetet. Foto: Privat.
I studien identifierades två centrala strategier. Den första söker sig bakåt i personens historia för att väcka minnen och känslor. Den andra förankrar varsamt i nuet: namnger dagen, pekar på rummet, erbjuder den lugnande gåvan av full mänsklig närvaro. Tillsammans gör de något som inget lugnande medel kan: de återger en person en känsla av vem den har varit. Men, studien blottar också något svårare.
– När undersköterskorna körde slut på strategier vände sig några till vita lögner, i ett välmenande syfte att trösta, men vår studie visar att det slog bakut. Det fördjupade förvirringen och stängde i vissa fall av de boende från verkligheten i åratal, säger Judit Staller.
Forskarnas budskap till alla inblandade i äldreomsorgen; yrkespersoner, beslutsfattare och familjemedlemmar är både angeläget och hoppfullt.
– Personer med demens finns kvar. De kan nås. Det de behöver, mer än sedering och rutinmässig hantering, är någon som känner till deras historia, avslutar Judit Staller.
SWEAH är en tvärvetenskaplig forskarskola inom åldrande och hälsa som koordineras av Lunds universitet. Mittuniversitetet är ett av partneruniversiteten.
Kontaktperson:
Judit Staller, doktorand i omvårdnad vid Institutionen för hälsovetenskapr Mittuniversitetet, 010-172 65 60, judit.staller@miun.se
