Digitalt stöd efter förlossningstrauma testas i ny nationell studie
Tusentals kvinnor i Sverige drabbas varje år av posttraumatisk stress efter en traumatisk förlossningsupplevelse, men det saknas vetenskapligt utvärderade behandlingar. I en nationell studie får nu 120 kvinnor testa digitalt stöd från barnmorska och psykolog för att undersöka om symtomen kan minska.
– För de flesta innebär en förlossning glädje och en ny början. Men för en betydande grupp blir upplevelsen så svår att den leder till posttraumatisk stress och påverkar livet på ett negativt sätt under en period som är väldigt viktig för den nyblivna familjen, säger Elisabet Rondung, projektledare och docent i psykologi vid Mittuniversitetet.
Ett dolt problem efter förlossningen
Bland kvinnor som fött barn utvecklar mellan 3 och 6 procent posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, men betydligt fler upplever symtom på posttraumatisk stress. Trots att problemen är relativt vanliga saknas fortfarande vetenskapligt utvärderade behandlingsinsatser anpassade för drabbade kvinnor. Linda Lundin medverkar i projektgruppen som patientrepresentant. Hon drabbades själv av PTSD efter en traumatisk förlossning.
– Jag hamnade själv mellan stolarna och blev hänvisad vidare under ett halvår innan jag fick hjälp. Ett problem är att BVC endast screenar för postpartumdepression. Mina symptom på PTSD uppfyllde inte kriterierna för depression och fångades därför inte upp. Det finns ett stort kunskapsglapp inom vården kring PTSD efter en traumatisk förlossning. Tidiga insatser kan undvika onödigt lidande och långtidssjukskrivningar, säger Linda Lundin.
Forskarna vill kombinera två behandlingsformer
För att förbättra stödet till drabbade söker forskarna bakom projektet ReWrite Birth nu 120 deltagare från hela landet till en behandlingsstudie. I studien ska forskarna undersöka om en tvärprofessionell insats kan minska symtom och förbättra kvinnornas mående.
– Såvitt vi vet har ingen liknande studie genomförts i Sverige eller världen. Det finns några få internationella studier som utvärderat samtalsstöd med barnmorska och andra studier som undersökt effekterna av psykologisk behandling, men ingen som tidigare kombinerat dessa insatser, säger Elisabet Rondung.
I ReWrite Birth erbjuds först ett patientlett samtal om förlossningsupplevelsen tillsammans med en barnmorska. Samtalet varar i cirka en och en halv timme och sker utifrån deltagarens perspektiv och behov.
Den andra delen av insatsen är en skrivbaserad psykologisk behandling, kallad Written Exposure Therapy (WET). WET-behandlingen bygger på att personen skriver om sin traumatiska förlossningserfarenhet vid flera tillfällen med stöd av en psykolog. WET har tidigare visat goda resultat vid andra typer av trauma, men har ännu inte utvärderats specifikt för förlossningsrelaterad posttraumatisk stress.
– Hela studien genomförs digitalt. Alla samtal sker via video, vilket gör det möjligt för kvinnor från hela Sverige att delta oavsett bostadsort, säger Elin Ternström, docent i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa vid Högskolan Dalarna.
Målet: bättre stöd för drabbade kvinnor
Studien genomförs som en randomiserad kontrollerad studie, den typ av forskningsdesign som anses ge starkast vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av en behandling. Deltagarna lottas till olika grupper som får olika former av stödet och vid olika tidpunkter, vilket gör det möjligt att jämföra resultaten mellan olika insatser. Under studien besvarar därför samtliga deltagare digitala enkäter om psykisk hälsa, PTSD-symtom, förlossningsrädsla och föräldraskap.
– Vår drivkraft är att resultaten ska vara användbara. Att de insatser vi utvecklar och utvärderar ska kännas relevanta för målgruppen och ha goda förutsättningar att implementeras inom vården, säger Elisabet Rondung.
Projektet genomförs därför i nära samverkan med kvinnor med egna erfarenheter av traumatiska förlossningsupplever och barnmorskor, psykologer och obstetriker från vården. Samtliga medverkar till att forma innehåll och upplägg för studierna. Jenny Lysell Bengtsson, barnmorska, psykoterapeut och sektionsledare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, betonar värdet av att vårdgivarrepresentanter får medverka i en studie som genomförs nära dem det berör, både födande och kliniker.
– Det fattas en skräddarsydd behandling för just förlossningstrauman. Den här studien kan därför ge värdefull kunskap om hur man skulle kunna hjälpa dem som behöver det och samtidigt använda vårdens resurser mer träffsäkert och effektivt, säger Jenny Lysell Bengtsson.
Kontaktuppgifter:
Elisabet Rondung, projektledare, psykolog och docent vid Mittuniversitetet, elisabet.rondung@miun.se, 070-643 07 21
Elin Ternström, barnmorska och docent vid Högskolan Dalarna, ete@du.se, 0731-53 70 77
