126 forskare om valet 2026: ett val – flera olika valrörelser

Tio dagar efter riksdagsvalet publiceras Snabbtänkt 2026, där 126 forskare ger sina första analyser av valet och valrörelsen. 

– En övergripande bild är paradoxal: efter en mandatperiod och valrörelse präglad av stora händelser, högt tonläge och politisk dramatik blev själva valet på många sätt förhållandevis vanligt. Samtidigt har väljarna mött helt olika bilder av vad valet egentligen handlade om. Det gör det ännu mer intressant att undersöka vad valrörelsen faktiskt kom att handla om, säger Niklas Bolin, professor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet.

Snabbtänkt 2026 samlar över hundra korta forskarreflektioner om valet den 13 september. Arbetet leds av Mittuniversitetets forskningscentrum DEMICOM och årets valanalys är den tredje snabbanalysen av ett svenskt val. Snabbtänkt 2026 har mobiliserat forskare från universitet och högskolor över hela landet, men även forskare från Norge och Finland medverkar. 

Bidragen handlar om allt från partiernas kampanjer, politiska sakfrågor och väljarrörelser till nyhetsmedier, TikTok, AI, politisk reklam och nya former av opinionsbildning.

Stor dramatik men mycket bestod

Valrörelsen präglades av hård konkurrens om regeringsmakten, opinionsmätningar, strategiska utspel och spekulationer om partiernas framtid. Men när rösterna räknats stod samtliga åtta tidigare riksdagspartier återigen representerade i riksdagen.

Det skapar en kontrast mellan bilden av en dramatisk och polariserad valrörelse och ett partisystem som samtidigt uppvisar betydande kontinuitet. En central observation i rapportens inledning är att det inte längre är självklart att tala om ”valrörelsen” i singular.

Partierna driver sina prioriterade frågor, nyhetsmedierna gör sina urval och på sociala medieplattformar påverkar rekommendationssystemen vad olika användare faktiskt möter. Samtidigt har väljarna sina egna prioriteringar. Dessa dagordningar överlappar, men långt ifrån alltid.

– Det som partierna talar mest om, det som nyhetsmedierna uppmärksammar mest och det som väljarna tycker är viktigast är inte nödvändigtvis samma sak. Beroende på var man har följt politiken kan man därför ha upplevt ganska olika valrörelser, säger Kajsa Falasca, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet.

Frågorna som hamnade utanför

Forskarna pekar också på frågor som trots stor betydelse för Sveriges framtid fick begränsat utrymme i valrörelsens centrum. Dit hör bland annat klimat och miljö, AI och den digitala omvandlingen, EU samt delar av utrikes- och säkerhetspolitiken.

Samtidigt visar analyserna att nyhetsrapportering, partiernas egen kommunikation och väljarnas prioriteringar inte alltid följde samma mönster. Nyhetsmediernas bevakning innehöll mycket av valrörelsens politiska spel, regeringsfrågan och kampens utveckling, medan andra frågor kunde vara viktigare för väljarna eller mer framträdande i partiernas egna kanaler.

– Det väcker en demokratisk fråga som är större än vem som vann eller förlorade valet: Vilka frågor blir synliga i en valrörelse och vilka försvinner? Om olika grupper av väljare möter olika politiska dagordningar behöver vi också förstå vad det betyder för den gemensamma politiska offentligheten, säger Marie Grusell, docent i medie‑ och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Snabbtänkt bygger på idén att forskare snabbt efter ett val kan bidra med kunskap och perspektiv medan erfarenheterna fortfarande är färska. Bidragen är korta och populärvetenskapliga och representerar en rad olika forskningsområden och universitet.

I samband med publiceringen av rapporten lanseras även en webbsändning där några av de medverkande forskarna diskuterar årets valanalyser. Här kan du ladda ner rapporten och även ta del av webbsändningen. 

Snabbtänkt - reflektioner från valet 2026 av ledande forskare ges ut av forskningscentret DEMICOM vid Mittuniversitetet. Redaktörer är:
Niklas Bolin - professor i statsvetenskap
Kajsa Falasca - docent i medie- och kommunikationsvetenskap
Marie Grusell - docent i medie- och kommunikationsvetenskap
Jesper Strömbäck – professor i journalistik och politisk kommunikation
Jonas Harvard – professor i medie- och kommunikationsvetenskap

Kontaktpersoner:

Niklas Bolin, professor i statsvetenskap vid DEMICOM, Mittuniversitetet, niklas.bolin@miun.se, 010-142 86 11
Kajsa Falasca, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, DEMICOM, Mittuniversitetet, kajsa.falasca@miun.se, 070-570 53 33