Svensk‑norsk forskning ska göra fritids mer lockande för äldre elever

– Att få forsknings- och utvecklingsmedel för fritidshem är ovanligt. Trots att cirka en halv miljon elever i Sverige tillbringar en stor del av sin vardag i fritidshem har området länge varit underbeforskat, säger Lena Boström, professor i pedagogik vid Mittuniversitetet och svensk projektledare.

Nu har Mittuniversitetet tillsammans med norska Dronning Mauds Minne Høgskole beviljats stöd genom Interreg Sverige-Norge för projektet Brobyggande Fritid, ett gränsöverskridande initiativ som ska stärka fritidsverksamheten för elever mellan 9 och 12 år. 

I Sverige är det bara omkring 16 procent av eleverna i denna ålder som går på fritidshem, medan många norska elever lämnar SFO (skolefritidsordning, motsvarande ”fritids”) efter årskurs 4. Kunskapen om just denna åldersgrupp är begränsad, eftersom forskning oftare fokuserar på yngre barn eller ungdomar. Samtidigt vittnar kommuner, skolledare, personal och föräldrar om ett växande behov av verksamheter som är bättre anpassade till de äldre elevernas intressen och behov. 

– Elever i de här åldrarna befinner sig i en viktig period i livet. Vänskapsrelationer fördjupas, identiteten formas och behovet av självständighet ökar. Samtidigt minskar deltagandet i organiserade fritidsaktiviteter. Målet är att utveckla fritidshem, SFO och fritidsgårdar så att de blir mer attraktiva, inkluderande och åldersanpassade för en grupp barn som ofta hamnar mellan stolarna, säger Ingunn Elder, lektor och norsk projektledare.

En central del av projektet är att låta eleverna själva komma till tals. Forskarna ska intervjua mellan 60 och 80 barn i Sverige och Norge, både barn som deltar i fritidshem eller SFO och barn som valt bort verksamheten. Därtill kommer intervjuer även med verksam personal. Målet är att få svar på frågor som sällan ställs: Vad vill barn egentligen göra efter skolan? Vad får dem att stanna kvar, och vad gör att de lämnar? 

– Barnens perspektiv ska användas för att utveckla verksamheten i sex pilotenheter, tre på varje sida av gränsen. Det kan handla om allt från skapande verksamhet och kulturaktiviteter till friluftsliv, teknik eller andra aktiviteter som barnen själva efterfrågar, säger Ingunn Elder.

Projektet bygger på tanken att Sverige och Norge har olika styrkor att bidra med. Svenska fritidshem är tydligt kopplade till skolans utbildningsuppdrag och har en stark pedagogisk tradition. Den norska SFO-modellen lägger större vikt vid lek, delaktighet och elevernas egna intressen. Genom att kombinera de båda systemen hoppas forskarna kunna utveckla nya arbetssätt som inget av länderna hade kunnat skapa på egen hand. 

– Vi sätter strålkastarljuset på ett område som länge har fått mindre uppmärksamhet än skolan, trots dess stora betydelse för elevers vardag. För första gången på länge får fritidshemmen en chans att stå i centrum för ett större forsknings- och utvecklingsarbete, med barnens egna röster som vägvisare, säger Lena Boström. 

Projektets totala budget är cirka två miljoner kronor. Projektet omfattar kommunerna Åre, Ånge, Trondheim och Skaun och pågår mellan augusti 2026 och december 2027. 

Kontaktpersoner:

Lena Boström, professor i pedagogik vid Mittuniversitetet, 010-142 82 63, lena.bostrom@miun.se
Ingunn Elder, lektor i pedagogik vid Högskolan Drottning Mauds Minne, Ingunn.elder@dmmh.no