”De kände sig ignorerade” – avhandling om BB-stängningen

Tor 14 okt 2021 07:55

En ny doktorsavhandling från Mittuniversitetet tar avstamp i stängningen av BB i Sollefteå i februari 2017. I avhandlingen undersöks upplevelser av nedläggningen hos dem som drabbats av den.

Bild på Sollefteå sjukhus
Sollefteå sjukhus. Foto: Mostphotos.

– Långa avstånd till förlossningsvård leder inte enbart till risker för de som tvingas resa långt utan riskerar också att skapa politiska avstånd i samhället. Boende i kommuner där viktiga samhällstjänster lägger ner upplever att de befinner sig långt ifrån den politiska makten och att deras behov ignoreras av beslutsfattare, säger Emelie Larsson, som har disputerat med avhandlingen ”Risky distances: Peripheralisation and normalisation in the case of a maternity ward closure in Sweden.”

Avhandlingen består av fyra delstudier och Emelie Larsson utgår från olika riskteorier i sin forskning. Hon har bland annat intervjuat tio blivande föräldrar, åtta kvinnor och två män, samt tre barnmorskor och analyserat delar av medierapporteringen.

Upplevelsen av att bli ignorerad av beslutsfattare var återkommande i intervjuerna som genomfördes med blivande föräldrar och barnmorskor, men det framkom också att personer som är bosatta i områden där BB stänger kan drabbas olika hårt.

– Främst drabbas förstås kvinnor men inom den gruppen finns också de som påverkas särskilt då BB stänger, exempelvis ensamstående kvinnor, kvinnor som saknar ett socialt kontaktnät i området, men också nyanlända kvinnor. Situationen utan BB på orten kan alltså bli mer eller mindre komplicerad beroende på livssituation, säger Emelie Larsson.

Barnmorskorna återkom också i sina intervjuer till upplevelsen av att det låga antalet förlossningar på BB Sollefteå (i snitt en per dygn) fick en allt större plats i de politiska diskussionerna innan nedläggningen.

– Barnmorskorna upplevde att förlossningstalet användes för att legitimera stängningen av BB och skifta fokus från de ekonomiska motiven bakom nedläggningen. Förlossningstalet blev till en indikator på att barnmorskorna inte fick tillräckligt med praktisk träning i att förlösa och att det därför vore riskfyllt för patienter att ha kvar avdelningen. En bild som barnmorskorna sade sig inte dela, säger Emelie Larsson. 

Nedläggningen har fått stor medial uppmärksamhet under åren varför Emelie Larsson också har analyserat ett hundratal tidningsartiklar. Genomgången av artiklar visade att media hade olika fokus då de lyfte fram risker med nedläggningen.

– Man kan se att det rådde en generell brist på riskbeskrivningar som fokuserade på medicinska risker för den gravida kvinnan. Media fokuserade i stället nästan uteslutande på den oro som kvinnor i och med nedläggningen, eller uppståndelsen kring den, behövde uppleva, säger Emelie Larsson.

Vissa medier beskrev nedläggningen som en risk som drabbade gravida kvinnor och familjer i Sollefteå, medan andra beskrev den oro som uppståndelsen kring nedläggning antogs leda till som en risk.

– Genom att endast fokusera på oro, och inte på till exempel förlossningsskador i samband med bilförlossningar, så gick man miste om att fullt ut ta de risker som BB-nedläggningar kan innebära för kvinnor på allvar, säger Emelie Larsson.

Kontaktperson:

Emelie Larsson, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, emelie.larsson@miun.se, 010-142 84 18

Sidan uppdaterades 2022-02-16