Hur och av vem ska bygden räddas?
Ett nytt forskningsprojekt vid Mittuniversitetet tar sig an de möjligheter och utmaningar som kan dölja sig när någon säger sig ha en ambition om att vilja rädda bygden.
Forskningsprojektet har fått närmare fyra miljoner kronor i medel från Formas.
− Vi vill undersöka vilka föreställningar som finns om hur landsbygden ska räddas och vad det är som gör landsbygden attraktiv och för vilka? Vi ska också ta reda på vilka värden ses som viktiga för försörjningen på landsbygden och vad hållbarhet och lokal utveckling betyder för dem som bor där, säger Katarina Giritli Nygren, projektledare.
Målsättningen är att projektet ska utvidga bilden av landsbygden på ett sätt som kan stärka regionernas och landsbygdens förmåga att uppnå hållbar utveckling och lära av lokala sammanhang hur detta kan åstadkommas.
− Vad som är en bra utveckling som kan gynna många olika grupper i samhället är inte självklart och när landsbygden presenteras som både problem och lösning på stora samhällsomvandlingar, som klimatkrisen eller coronapandemin med det ökade distansarbetet, blir den intressant att studera, säger Anna Olovsdotter Lööv, forskare i projektet.
I projektet kommer ett antal samtida lokala landsbygdsinitiativ i Jämtlands och Västernorrlands län att studeras. Forskarna vill också kunna bidra med kunskap om hur människor som bor och arbetar i landsbygdsområden skapar sin identitet i lokala samhällen genom sociala medier och samhällsaktivism.
− Landsbygder lyfts fram som motstridiga platser där olika uttryck för genus, sexualitet, etnicitet och klass tar plats och det är viktigt att visa på denna mångfald. Samtidigt måste man kunna synliggöra de konflikter som uppstår när olika intressen krockar. Till exempel när förhoppningen om ett gott liv i ett vackert landskap krockar med etableringen av en vindkraftspark eller när epa-raggare gör motstånd mot bilden av att tjejer inte kan bo kvar på landsbygden. Därför är det också intressant att ställa frågan om vem som ingår och, eller, utesluts i räddandet av landsbygdssamhällen och vem ska utföra räddningsinsatserna, säger Angelika Sjöstedt, medverkande forskare i projektet.
Resultaten från projektet kommer att publiceras i flera forskningsartiklar, men också vid seminarier, workshops och konferenser. Forskningsprojektet pågår till slutet av 2024.
Två av projektets forskare medverkar i nästa avsnitt av podden ”Hela Sverige pratar”. Avsnittet släpps fredag 25 februari och går då att hitta här.
Kontaktperson:
Katarina Giritli Nygren, professor i sociologi och projektledare, katarina.giritli-nygren@miun.se, 010-142 88 43