Det händer i Norrland, men vad är det som händer?

En stor del av dessa investeringar kommer att koncentreras till Skellefteå, Luleå, Paja och Kiruna. Samtidigt försöker kommuner som ännu inte attraherat den här typen av investeringar att på olika sätt locka till sig både statliga och privata investeringar. En ny batterifabrik ligger högt på flera kommuners önskelistor. Förhoppningen bland kommunala beslutsfattare och politiker är naturligtvis att säkerställa en hög sysselsättningsgrad samt bryta en för många kommuner negativ befolkningsutveckling. Frågan är dock hur dessa investeringar kommer att påverka den lokala utvecklingen på kort och låg sikt. Svaret beror på en rad olika faktorer men låt oss här fokusera på det lokala utbudet av den kompetens som efterfrågas (utbudet av arbetskraft), den nuvarande lokala industristrukturen samt det lokala utbudet av bostäder.

Utgångspunkten i detta fiktiva fall är för enkelhetens skull Skellefteå, en kommun med liknande befolkningsutveckling, sysselsättnings- och utbildningsnivå som Sundsvall (utbildningsnivån mätt som andelen av befolkningen mellan 24-65 år med 3-årig eftergymnasial utbildning) och med en något lägre arbetslöshet än Sundsvall. I Skellefteå har Northvolt etablerat en ny produktionsanläggning med ett uppskattat anställningsbehov på cirka 3 000 personer. Därtill gör många bedömningen att det kommer att behövas ytterligare upp emot 7 000 nyanställningar inom bland annat offentlig service (sjuksköterskor, lärare, socialsekreterare etc.) och byggsektorn för att kunna tillgodose en ökad efterfrågan på bostäder. För en kommun med låg arbetslöshet och cirka 75 000 invånare är detta en stor förändring. Trots att vi idag inte kan mäta varken de lång- eller kortsiktiga effekterna är det möjligt att utifrån ekonomisk teori göra vissa prediktioner, främst på kort sikt.

Det är rimligt att anta att rekryteringsbehovet till Northvolts produktionsanläggning i Skellefteå består i huvudsak av individer med tekniskt gymnasium, till byggsektorn behövs främst byggnadsarbetare medan den offentliga sektorn i högre utsträckning efterfrågar individer med olika typer av eftergymnasial utbildning. Med en relativt låg lokal arbetslöshet finns två alternativ. Antingen attrahera arbetskraft med relevant kompetens från andra regioner (exempelvis Umeå, Örnsköldsvik, Sundsvall, Timrå, Lycksele, södra Sverige, utomlands) eller rekrytera från andra företag på orten. Låt oss bortse från eventuella sociala effekter av en stor inflyttning så kommer båda dessa strategier att leda till högre lönenivåer. Vid lokal rekrytering kommer i det här fallet Northvolt att behöva erbjuda en lönepremie till individer som redan har arbete för att locka över dessa till att ta anställning vid den nya produktionsanläggningen. Vid rekrytering från andra regioner krävs troligtvis en ännu högre lönepremie för att attrahera arbetskraft att flytta till Skellefteå, speciellt om individen i fråga redan har sysselsättning.

                       Johan Lundberg, Föreståndare CERUM Umeå universitet

Ett liknande resonemang kan föras för samtliga yrkesgrupper där efterfrågan stiger. På kort sikt blir konsekvensen att lönenivån stiger vilket kan leda till att redan befintliga industrier får lönsamhetsproblem. För offentlig sektor kan det bli en utmaning att behålla arbetskraft som ser den nya produktionsanläggningen som en alternativ arbetsplats. Effekterna på längre sikt är svårare att prediktera då de beror på ytterligare faktorer så som framtida energipriser (hur lönsam kommer produktionsanläggningen att vara), framtida teknikutveckling (kommer det finnas andra sätt att lagra energi på, el-slingor i vägnätet etc.).

På kort sikt karaktäriseras bostadsmarknaden av ett konstant utbud. Stiger efterfrågan på bostäder kraftigt i en region tenderar det att leda till högre fastighetspriser vilket gynnar fastighetsägare. En del av den lönepremie som följer av den ökade efterfrågan på arbetskraft kommer därmed att tillfalla fastighetsägarna. Det sker helt enkelt en omfördelning från löntagare till fastighetsägare. På längre sikt kommer detta att locka till ökat bostadsbyggande vilket också har en dämpande effekt på bostadspriserna.

Om Northvolt istället valt att etablera sin nya produktionsanläggning i Sundsvall eller Timrå, skulle det ge samma effekt på löner och bostadspriser? Troligtvis skulle både löner och bostadspriser stiga, dock inte i samma utsträckning som i fallet med Skellefteå. Resonemanget bygger på att en större andel av den efterfrågade arbetskraften skulle kunna rekryteras lokalt och till stor del komma från kortvarig arbetslöshet (exempelvis tidigare anställda vid SCA). Dessa behöver troligtvis inte lockas över med en lönepremie. Vad gäller bostadsmarknaden kommer efterfrågan på bostäder inte att stiga i samma omfattning som i Skellefteå givet att en större andel av arbetskraften kan rekryteras lokalt och därmed redan har bostad.

Johan Lundberg
Föreståndare CERUM Umeå universitet