Kränkande särbehandling
Kränkande särbehandling ingår i arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2023:2, 2 kap.).
Vad är kränkande särbehandling?
Kränkande särbehandling ingår i AFS 2023:2, 2 kap. och benämns som ”Att kränka betyder att genom ord eller handling förnedra någon eller några. Särbehandling innebär att bli behandlad annorlunda än andra på ett obegripligt och orättvist sätt och att riskera att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.” Exempel på vad en kränkande särbehandling kan vara;
- Medvetet förolämpa eller frysa ut en kollega
- Exkludera eller försvåra för en medarbetare/kollega genom att undanhålla viktig information eller inte bjuda in till möten där denne borde ha medverkat
- social utstöttning och mobbning
- Kritiserande och förlöjligande av medarbetare/kollega
- Sexuella trakasserier
Om ärendet har sin grund i någon av diskrimineringsgrunderna, kan det även vara fråga om en diskriminering.
Det anses inte vara kränkande särbehandling om det uppstår tillfälliga meningsskiljaktigheter, konflikter eller samarbetsproblem som inte medvetet syftar till att skada eller kränka någon. Exempelvis är det inte fråga kränkande särbehandling om:
- Chefen vill att medarbetare utför andra/nya arbetsuppgifter.
- En medarbetare får upprepad, väl underbyggd saklig och förståelig återkoppling på sitt sätt att sköta jobbet.
- Medarbetare inte fått önskemål om till exempel arbetstider, kompetensutveckling, förmåner eller löneökning beviljat, när det finns sakliga grunder.
- Begränsat antal tillfällen av olämpligt agerande, till exempel tillfällig klumpighet, fyrkantighet eller passivitet.
Risker i arbetsmiljön som kan leda till att kränkande särbehandling uppstår kan till exempel vara brister i organisationen och arbetets utformning som otydlighet i roller, hög arbetsbelastning eller låg autonomi. Det kan också handla om brister i organisationens klimat och kultur som till exempel bristande tillit och stöd. Risker som kan leda till eskalerande problem kan vara bristfällig konflikthantering och bristfälliga förändringsprocesser. Eskalerade konflikter leder ofta förr eller senare till upplevelser av kränkande särbehandling – hos båda parter - oavsett organisatoriska och sociala bakgrundsfaktorer.
Förebyggande åtgärder
Det finns olika åtgärder som kan vidtas på olika nivåer för att förbygga problem i en organisation. På organisationsnivå handlar det om att Mittuniversitetet har ett aktivt arbete kring lönekriterier, chef- och ledarutveckling, kompetensutveckling, delaktighet i organisationens beslut och arbete med medarbetarundersökningar samt att det finns styrdokument som policyer, handläggningsordningar och riktlinjer. På gruppnivå handlar det om att arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet, främja stöd och samarbete samt skapa en medvetenhet om beteenden och konflikter. På individnivå innebär det att man som prefekt/chef arbetar med delaktighet, kompetensutveckling och medvetenhet om beteenden och konflikter.
Mittuniversitetets ställningstagande
Mittuniversitetet ska vara ett lärosäte och en arbetsplats fri från kränkande särbehandling, mobbning, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Alla människors lika värde är en självklar och grundläggande förutsättning för verksamheten vid Mittuniversitetet. Verksamheten vilar på en grund av delaktighet och samtal. Såväl medarbetare som studenter ska behandlas och bemötas med respekt och värdighet vilket innebär att alla har rätt att bli tagen på allvar med hänsyn och omtanke. Hänsyn ska även tas till olikheter för att främja individens möjligheter till arbete eller studier för att utveckla verksamheten vid Mittuniversitetet.
Om en medarbetare eller student upplever sig bli utsatt för kränkande särbehandling, mobbning, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med arbetet eller studierna är Mittuniversitetet skyldig att undersöka omständigheterna, riskbedöma och i förekommande fall vidta de åtgärder i arbetsmiljön som skäligen kan krävas samt följa upp att vidtagna åtgärder har givit önskad effekt.
Medarbetare och studenter vid Mittuniversitetet förväntas aktivt medverka till en arbetsmiljö som är fri från kränkande särbehandling, mobbning, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier samt repressalier. Enligt arbetsmiljölagstiftningen ska medarbetare medverka till en god arbetsmiljö och har ett ansvar för att uppmärksamma brister i arbetsmiljön som kan leda till ohälsa. En god arbetsmiljö ska främja att medarbetare kan påpeka, uppmärksamma och säga ifrån, både för sig själv och för andra, i situationer med oacceptabla beteenden.
Vart vänder man sig?
Som är medarbetare
Om du som medarbetare upplever att du är utsatt för kränkande särbehandling, mobbning, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller repressalier eller blir vittne till att en medarbetare, prefekt/chef eller student utsätts för detta bör du i första hand kontakta närmaste prefekt/chef för berörd institution/avdelning. Om inte det är möjligt vänder du dig till närmast överordnad chef, facklig representant eller det skyddsombud du finner lämpligt. Det kan vara svårare att åtgärda en situation om det gått lång tid sedan händelsen inträffade. Därför är viktigt att du tar kontakt så snart som möjligt. Det finns även andra funktioner som kan ge råd, stöd och information så som företagshälsovård eller Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Som student
Om du som student uppfattar att du är utsatt för kränkande särbehandling, mobbing, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller repressalier eller blir vittne till att annan student eller medarbetare utsätts för detta bör du kontakta ansvarig prefekt/chef för berörd institution/avdelning. Det kan vara svårare att åtgärda en situation om det gått lång tid sedan händelsen inträffade. Därför är viktigt att du tar kontakt så snart som möjligt. Det finns även andra funktioner du kan vända dig till som kan ge råd, stöd och information såsom proprefekt, studierektor, lärare, studentskyddsombud, studenthälsan eller Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Anmälan och diarieföring
Anmälningar eller kännedom om kränkande särbehandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier ska dokumenteras och diarieföras. I enlighet med offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är alla handlingar som kommer in till Mittuniversitetet eller som upprättas inom Mittuniversitetet allmänna och offentliga och får begäras ut av enskild person. Varje gång en handling begärs ut kan en sekretessprövning göras. Möjligheten att sekretessbelägga uppgifter är dock begränsad och kan komma att överprövas i domstol.
Anmälan som diarieförs bör innehålla följande:
- En redogörelse över vad som har inträffat
- När det ägt rum
- Namn på den som utsatts och hens arbets- eller studieplats
- Namn på den som påstås har utsatt och hens arbets- eller studieplats
- Eventuella vittnen
Hur ska ärendet hanteras?
Om en prefekt/chef får kännedom om att en medarbetare eller student, i samband med arbete eller studier, kan ha blivit utsatt för kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller repressalier har prefekt/chef en skyldighet att utan dröjsmål agera för att motverka eskalerande hälsorisker. Prefekt/chef ska se till att undersöka omständigheterna samt dokumentera och i förekommande fall vidta och följa upp de åtgärder som krävs för att förhindra detta i framtiden (AFS 2023:2, 2 kap. AFS 2023:1, Diskrimineringslagen 2008:567).
Läs mer om hur ärenden hanteras i Mittuniversitetets handläggningsordning (rutin):