Vätgas och kräftor – en industriell symbios med alla förutsättningar att lyckas.

– Till hösten 2026, då projektet avslutas, vet vi om det går att odla kräftor på det här sättet. Då skulle vi förhoppningsvis kunna ha en kräftskiva för att fira våra resultat, säger Charlotta Faith-Ell, lektor i miljövetenskap vid Mittuniversitetets institution för naturvetenskap, design och hållbar utveckling, NDH, och projektledare för flodkräftsodlingen vid Ljungan.

Projektet heter Vätgas och kräftor, VOK, och är ett samverkansprojekt mellan Mittuniversitetet, Ånge kommun, Fiskevårdsgruppen i Ånge samt RES som utvecklar vätgasanläggningen i Alby. Initiativet kommer från Fiskevårdsgruppen i Ånge kommun och syftet är att se hur hanteringen av vatten vid vätgasproduktion kan användas för att odla kräftor.

Kan rädda flodkräftan

Flodkräftan är akut hotad på grund av kräftpest, som bland annat sprids genom smittat vatten. Men vid en vätgasproduktion bildas syrgas och värme i renat vatten som i sin tur bildar perfekta förutsättningar för en flodkräfta att trivas och frodas.

– Vid kräftodling är vattenkvalitet och dagsljus centralt. Syre, kalcium och temperatur är kritiska faktorer, säger Charlotta Faith-Ell och fortsätter:

– Tanken är att undersöka om det går att ta vatten från ett vattendrag, till exempel Ljungan, och använda överskottsvärmen från vätgastillverkningen för att hetta upp vattnet och därigenom döda kräftpestsporerna. På så sätt får man ett smittfritt vatten som man kan odla kräftor i.

Målet en hållbar industriell symbios

Projektet finansieras av Formas samt via kommunsamverkansavtalet mellan Mittuniversitetet och Ånge kommun. Förutom att se om flodkräftor kan odlas handlar projektet även om att undersöka hur industrietableringar kan främja ett hållbart brukande av vatten och hur man kan utveckla symbios mellan industrier och naturvårdsinsatser.

– VOK är ett viktigt projekt för Ånge kommun eftersom det sammanfaller med flera av våra visioner, dels skapar det en ökad ekologisk hållbarhet för den industriella satsningen genom sin möjlighet att på ett hållbart sätt försörja Ljungan med lokala kräftor. Men även genom att kräftorna har haft ett högt socialt värde för kommunens innevånare där dessa har skapat lokal sammanhållning med sitt återkommande årliga fiske. Det blir även i längden ytterligare en pusselbit in i vår hållbara industriella symbios, säger Tomas Widenfalk, projektkoordinator för Site Alby Östra och sakägare i projektet för Ånge kommun.

I projektet deltar även forskare från Luleå tekniska universitet och Stockholms universitet.

Samverkan kring förstudier och forskning

Samverkansavtal mella Mittuniversitetet och Ånge kommun