AVA‑projektets slutrapport kommenteras av ledningen
Projektgruppen för det interna projektet "Arbetets villkor och villkorat arbete", det så kallade AVA-projektet, presenterade sin slutrapport och förslag till åtgärder för ledningsrådet för en tid sedan. Här återkopplar ledningen kring åtgärdsförslagen och det fortsatta arbetet.
– Slutrapporten från AVA-projektet är ett välkommet underlag i arbetet med att hantera utmaningarna för lärare och forskare att finna koncentrerad tid och koncentration för akademiskt arbete. Vi vill tacka projektgruppen för det viktiga arbete den utfört och samtidigt ta tillfället i akt att återkoppla på de olika åtgärdsförslag som presenterats. Den fullständiga slutrapporten, inklusive åtgärdsförslagen, kan i sin helhet läsas via länken nedan, säger Anders Fällström, rektor.
Rapporten är tillägnad universitetsledningen men förslagen riktar sig till alla delar av universitetet. Ledningen konstaterar att universitetet på olika sätt arbetar aktivt med att förbättra arbetsmiljön för lärare och forskare. Många av de utmaningar som identifieras i rapporten är välkända, liksom flera av lösningsförslagen. Fokus ligger nu på att omsätta dessa i konkreta åtgärder på alla nivåer inom organisationen.
– Ett av förslagen i rapporten handlar om att vi bör förbättra användarvänligheten i universitetets digitala system och under hösten kommer ledningsrådet att diskutera hur ett utvecklingsarbete kan läggas upp och genomföras. Frågan kommer därefter att lyftas i såväl ledningsråd som FLG, DLG och HLG, säger Anna Olofsson, prorektor.
Tjänsteplanering och interna utlysningar
I rapporten lyfts även ett förslag om att förändra fördelningen av tid och resurser inom ramen för tjänsteplaneringen. Ledningen konstaterar att tjänsteplaneringen är en nyckelfråga där olika behov – ekonomiska ramar, riskhantering och individens arbetsbelastning – måste balanseras. Studierektorer har en nyckelroll men riskerar hög arbetsbelastning.
– Tjänsteplanering är i första hand en fråga för fakulteter och institutioner men universitetsledningen instämmer i att det är nödvändigt att tjänsteplaneringen görs på ett sätt som är hållbart både för organisationen och individen, såväl medarbetare som studierektorer. Däremot är förslaget om generell 60 % tjänsteplanering inte genomförbart av ekonomiska skäl, säger Anders Fällström.
Ett tredje förslag i rapporten handlar om att minska andelen interna utlysningar och här menar ledningen att resursfördelningen, i jämförelse med många andra lärosäten, redan sker med låg andel interna utlysningar. Cirka 95 % av forskningsanslaget och 96 % av utbildningsanslaget fördelas direkt till fakulteterna. Den senaste utbildningssatsningen finansieras av ett ackumulerat myndighetskapital där risken är stor att medlen dras in från universitetet. De används därför för att stärka kvalitet, internationalisering och forskningsanknytning.
Decentraliserat stöd och stärkt kollegialitet
En av utgångspunkterna för AVA-projektet var att se hur självadministrationen tar sig uttryck och hur det skulle gå att organisera stödet på ett annat sätt för att underlätta för lärare och forskare. Detta lyfts också fram i rapporten i form av ett förslag om att införa decentraliserat verksamhetsstöd.
– Universitetsledningen har initierat en utredning för att undersöka om det är möjligt att återinföra administrativt stöd på institutionsnivå, utan att öka OH:n. Utredningen genomförs under hösten 2025. För att ytterligare minska den administrativa bördan har också ett arbete med att genomlysa samtliga styrdokument och styrprocesser påbörjats, säger Anna Olofsson.
– Avslutningsvis föreslår också projektet att den kollegiala styrningen stärks, vilket universitetsledningen välkomnar. Vi har sedan flera år arbetat för att inkludera kollegialitet i till exempel medarbetarintroduktioner och interna ledarutbildningar. Under våren 2025 har dessutom en arbetsgrupp fått i uppdrag att utarbeta en utbildning i kollegialitet för ledare och chefer inom universitetet. Det är dock viktigt att påpeka att den kollegiala styrningen på ämnes- och institutionsnivå i första hand är en fakultetsfråga och då inte minst arbetet med delegationsordningar inom fakulteterna, säger Anders Fällström.
AVA-projektet bestod av tre olika delstudier och finansierades under två år till en total kostnad av 5 miljoner kronor. Projektet avrapporterades i form av ett antal vetenskapliga publikationer och en antologi, ”Det akademiska arbetets villkor – villkorat akademiskt arbete (AVA)” skriven av redaktörerna Malin Bolin, Ingela Bäckström, Ann-Zofie Duvander, Katarina L Gidlund, Thomas Persson Slumpi, Angelika Sjöstedt, Lilly-Mari Sten och Kristina Zampoukos och publicerad våren 2025.