Rektor kommenterar budgetpropositionen

Mittuniversitetets ekonomiavdelning har sammanställt de viktigaste punkterna ur propositionen och nedan kan du ta del av en sammanfattning.

Forskningsanslagen minskar fr o m 2026 med 5,2 miljoner kronor

Minskningen är en omfördelning mellan lärosäten enligt vad som angavs i forsknings- och innovationspropositionen 2024 med övergripande målen om att excellens, innovation och internationalisering uppnås. Omfördelningen baseras på olika kvalitetsindikatorer och bland annat är indikatorn för externa medel något utvecklad. Forskningsbidrag från EU, och framförallt ramprogrammet Horisont Europa, väger nu högre i syfte att öka lärosätenas incitament att söka EU-medel.

I en kommentar till detta konstaterar rektor Anders Fällström att det är viktigt att hela universitetet, men inte minst forskare, uppmärksammas på att våra basanslag minskar ganska ordentligt så länge universitetet inte lyckas attrahera mer konkurrensutsatta externa medel och få fler högciterade publikationer. Särskilt viktigt blir det att attrahera medel från EU:s ramprogram och om möjligt ERC-medel. 

– Vi gjorde i höstas ett paket med satsningar för att förbättra våra möjligheter att bygga internationella nätverk eftersom vi visste att detta skulle komma. Det handlar om sabbaticals, gästprofessorer och vårt engagemang i ChallengeEU och andra internationella satsningar. Detta för att förbättra möjligheterna att söka till exempel EU:s ramprogramsmedel, säger Anders Fällström.

Han konstaterar också att det från 2028 kommer ytterligare en kvalitetsindikator som avgör hur mycket basanslag Mittuniversitetet kan få in. Det handlar om Vetenskapsrådets utlysningar av biträdande lektorat 2026-27, en anställningsform som inte har någon större tradition vid Mittuniversitetet. För att förbättra denna situation tillsattes kring årsskiftet medel för att rekrytera fyra biträdande lektorat. 

– Det är viktigt att alla nu är igång med scoutingarbete och funderar över medfinansieringsmöjligheter för att vara beredda när utlysningarna kommer under våren 2026. Det är ett stort omställningsarbete vi har framför oss, precis som många andra lärosäten, men inte desto mindre en verklighet vi måste anpassa oss till, säger han.

Utbildningsanslaget minskar 2026 med 12 miljoner kronor

Minskningen är känd sedan tidigare och beror dels på att den extra satsningen på utbildning i hela landet från 2021 upphör, dels på en omfördelning av anslag under åren 2025–2027 som aviserades i budgetpropositionen för 2025. 

– Minskningen är väntad och påverkar oss mycket, så är det. Vår utbildning håller hög kvalitet, men vi måste också komma ihåg att vi, mitt i det pågående omställningsarbetet, hela tiden samtidigt måste utveckla vår verksamhet. Såväl förvaltning som akademi, säger han.

Övrigt

I takbeloppet ingår också en mindre höjning för fortsatt ökning av ersättningsbeloppet för helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik som påbörjades 2024. Även ersättningsbeloppet för helårsprestationer inom humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt utbildningsområde fortsätter höjas 2026, men medför inget ökat takbelopp. Höjning av ersättningsbeloppen är en del i arbetet för att stärka förutsättningarna för hög kvalitet i utbildning och utbildningsutbud.

Från och med 2028 minskar takbeloppet med ytterligare drygt 4 miljoner kronor när nuvarande satsning på korta KPU överförs till annat anslag.

För att öka drivkraften för ett utbildningsutbud av hög kvalitet och för att förse arbetsmarknaden med bland annat kompetens inom STEM-området (Science, Technology, Engineering and Mathematics), omfördelas takbelopp mellan lärosätena. Fler utbildningsområden där kvalitetssatsningar nämns är bland annat lärar- och förskollärarutbildningarna, vårdutbildningar samt fortbildningar.

För att ge lärosätena bättre förutsättningar att utveckla ett flexibelt och kvalificerat utbildningsutbud kan ersättningssystemet i vissa delar behöva anpassas. Utbildningsdepartementet har remitterat och bereder just nu ett förslag på en ersättningsmodell för hur universitets och högskolors utbildningsutbud kan utvecklas för att möta de nya behov som uppkommer i en föränderlig arbetsmarknad.

Lärosätena har, framförallt under pandemiåren, ackumulerat överskott i myndighetskapitalet och arbetar nu för att minska det. Regeringen har återkommande följt upp myndighetskapitalet vid myndighetsdialogerna och understrukit vikten av att det används effektivt för att stärka kvalitén inom utbildning och forskning och arbetet fortsätter för att förbättra uppföljning och kontroll av lärosätenas myndighetskapital.

Övriga områden som nämns är stärkt akademisk frihet som är en grundläggande förutsättning för utbildning och forskning i världsklass. En särskild utredare har fått i uppdrag att analysera och föreslå ändringar för att stärka forskares och lärares akademiska frihet i Sverige (dir. 2025:42). Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2026.

Regeringen har sedan tidigare även gett Statskontoret i uppdrag att analysera konsekvenserna av universitets och högskolors administrativa uppgifter (U2024/01755). Uppdraget redovisades den 11 september 2025. Regeringen avser att lämna en proposition om att viss forskning ska undantas från kraven på etikprövning.

Här kan du ta del av hela innehålet i budgetpropositionen.