Benchmark om SUHF-modellen i fokus

Det är Ekonomiavdelningen som har genomfört benchmarken inom Femklövern gällande lärosätenas tillämpning av Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, SUHF:s redovisningsmodell för direkta och indirekta kostnader. I Femklövern ingår ”de nya universiteten”, det vill säga förutom Mittuniversitetet, Karlstad universitet, Linnéuniversitetet, Malmö universitet och Örebro universitet. Benchen genomfördes under perioden mars-oktober 2021.

Varför har vi gjort en benchmark?

— Diskussionen om vår OH är ständigt närvarande och vi skulle behöva sänka vår procentsats särskilt vad gäller forsknings-OH:n. I värsta fall innebär en för hög procentsats att forskningsprojekt med forskare från flera lärosäten väljer att lägga projektet vid andra lärosäten, men det finns också andra negativa effekter. Som ett led i detta arbete beslöt vi att försöka göra en jämförelse med lärosäten som liknar oss, berättar Anders Fällström, rektor.

I benchmarken konstateras att tillämpningarna av redovisningsmodellen skiljer sig åt i flera delar. Vilka kostnader som räknas in i till exempel utbildnings- och forskningsadministration, beredning och planering, internationalisering varierar mellan lärosäten. Kostnaderna kan helt eller i delar räknas in under kärnverksamhet, alternativt del av kostnaderna inräknas som gemensam stödverksamhet. Procentpåslagen är därmed inte jämförbara mellan lärosätena.

Som dekaner, vad är era reflektioner efter att ha tagit del av benchmarken?

— Mina reflektioner är att vi borde simulera de jämförda lärosätenas modeller för att få en bättre förståelse för vår egen modell och möjligheterna med alternativa modeller. Mer konkret borde vi överväga vad som ska utgöra basen för fördelning av indirekta kostnader och möjligheten att inkludera alla kostnader förutom avskrivningar och inte enbart lönekostnader, säger Anna Olofsson, dekan för HUV.

— Det är en intressant jämförelse som visar att vi på totalen inte skiljer oss speciellt mycket från andra lärosäten i nivåerna även om modellernas implementering är olika på många sätt. Huvudtanken att det ska finnas en koppling med stor andel direkt nytta mellan OH-kostnaden och verksamheten är en bra princip men som inte så lätt att realisera. Det kan nog finnas möjligheter att finjustera den modell vi har samtidigt som vi behåller grundtanken vad gäller OH-relevans och långsiktighet, säger Hans-Erik Nilsson, dekan för NMT.

Vad blir nästa steg? Vad bör vi titta vidare på?

— Vi har fått en presentation av jämförelsen med andra lärosäten och behöver nu fördjupa oss lite i den och analysera om det finns vissa delar vi borde titta vidare på. Vilka de mer konkret blir får vi återkomma till.  Arbetet med att försöka få ned vår forsknings-OH fortsätter också utifrån andra synvinklar med diskussioner mellan fakulteter, EKO och universitetsledningen, avslutar Anders Fällström.