Litteraturvetenskap

Berättelser, dikter och dramatik har alltid varit viktiga sätt för människor att förstå sig själva och sin omgivning. Från Gilgamesh till Harry Potter, från Sapfo till Lana del Rey, från Orestien till Euphoria, har litteraturen skapat sammanhang och begripliggjort världen, fått oss att känna och uppleva den, men också kritiskt ifrågasatt hur vi tänkt om den och utnyttjat den. Litteraturvetare undersöker och undervisar om hur detta går till.

Våra A-kurser har fortfarande en ganska traditionell litteraturhistorisk inriktning. Men i och med de insikter som de senaste decennierna förvandlat humaniora, särskilt litteraturvetenskap, genom att uppmärksamma oss på att vi inte bör ta vare sig vår kanon eller våra metoder för självklara, så innehåller kurserna från B-nivån och uppåt en hel del reflektion över hur forskning går till, hur vi forskare skriver och hur detta hänger samman med världen i övrigt. Som exempel kan nämnas kurser i ekokritik (om litteraturens relation till ekologi) eller om relationen mellan litteratur och nya medier.  

Forskning med koppling till hållbarhet 

Vad gäller forskningen inom ämnet vid Mittuniversitetet har vi länge intresserat oss för litteraturens relation till ekologiska frågor. Projektet Ecohum samlade forskare från olika discipliner under ett gemensamt paraply, och vi har fortsatt att intressera oss för olika aspekter inom det området, från filosofen Theodor Adornos naturbegrepp till den ekologiska barnboksklassikern Sprätten satt på toaletten. Flera av oss har också under senare år varit inblandade i ett stort interdisciplinärt forskningsprojekt inom Environmental Humanities, The Seed Box, och bland annat skrivit om de apokalyptiska aspekterna av antropocen, klimatförändringar och massutrotning. Två kommande avhandlingar om Kerstin Ekmans respektive Lars Ahlins författarskap, skrivna av anställda inom ämnet men framlagda vid Åbo Akademi, hör även de hemma i det här sammanhanget.

En sammanbindande tråd i dessa projekt har varit den vikt vi lägger vid interdisciplinära möten. Samarbeten med genusvetare, historiker, sociologer, statsvetare och biologer, exempelvis gällande frågan om vad hållbarhet egentligen innebär, har vidgat och förnyat våra sätt att tänka. Men även om det på det här sättet har funnits forskningsinriktningar som samlat de flesta av oss, så har vi också fortsatt med våra enskilda intressen. Barn- och ungdomslitteratur, litteratur och hälsa, litteraturdidaktik, berättelser (narratologi) och science fiction kan nämnas. Vår första doktorand (i samarbete med Umeå) har dessutom med sin inriktning kommit att stärka lyriken som ett för ämnet centralt forskningsområde.  

Inom den närmaste framtiden kommer vi vad gäller forskningen fortsätta med gemensamma, enskilda och interdisciplinära projekt. Vi kommer också att ansöka om att få bedriva egen forskarutbildning.

Nya utbildningsprogram

Inom grundutbildningen händer mycket just nu. Vi kommer att tillsammans med ämnena historia och engelska ansöka om att få inrätta en ny masterutbildning i humaniora. Redan tidigare har vi haft kurser på magisternivån tillsammans med historia, och erfarenheterna av detta har varit mycket goda. Att mötas över ämnesgränser, inte för att utplåna skillnader, utan för att låta dem fungera produktivt och vidgande, är helt enkelt väldigt roligt.  

Redan till hösten kommer dock vårt första kandidatprogram att starta. Under namnet Litteratur och skrivande har vi sammanfört litteraturvetenskap och kreativt skrivande, men även vidgat innebörden av skrivande genom samarbeten med andra ämnen inom HSV och med journalistutbildningen. Vi hoppas att det programmet ska tydliggöra de möjligheter studier inom humaniora öppnar gällande arbeten med texter av olika slag inom olika områden. Förmågan att analysera, tolka, skriva och formulera sig både vetenskapligt, litterärt, journalistiskt och populärvetenskapligt, är efterfrågad.

Norsk poet i fokus

I augusti kommer vi att i Sundsvall ha ett symposium inom nätverket Nordiska diktare och kritiker – en mötesplats för forskare, kritiker och poeter över de nordiska landsgränserna. Mötet kommer att ägnas den norska poeten Gunnar Wærness och i samband med det kommer vi att anordna en kväll med mat, dryck, samtal och poesi som alla är välkomna till! Fram till dess rekommenderas ni att helt enkelt läsa Gunnar Wærness fantastiska poesi.

I övrigt kan vi bara för HUV-nytts alla läsare understryka hur mycket vi ser fram mot alla intressanta framtida samarbeten inom fakulteten!  
 

Texten är skriven av Anders E Johansson, docent och ämnesföreträdare i litteraturvetenskap.

Läs mer om ämnet litteraturvetenskap på Institutionen för humaniora och samhällsvetenskaps webbsidor