Konsten som katalysator för forskning och innovation

Vetenskap förknippas ofta med struktur, metodik och fakta. Men de riktigt stora genombrotten kommer sällan ur det förutsägbara. Det menar forskaren och konstnären Ina Schuppe Koistinen, som nyligen föreläste på Mittuniversitetet om samspelet mellan konst, forskning och innovation.

Hon är verksam som forskare inom mikrobiomforskning och kvinnors hälsa vid Karolinska Institutet, driver innovationsföretag och arbetar samtidigt som konstnär. Under föreläsningen In the Flow: Vetenskap, konst och kraften i det kreativa mötet, med Anna-Sara Fagerholm som moderator, lyfte hon fram hur den konstnärliga processen kan bidra med perspektiv som är avgörande även i vetenskapligt arbete.
– De stora genombrotten drivs av nyfikenhet, fantasi och förmågan att se saker på nya sätt. Där kan konsten hjälpa oss att tänka utanför det vi redan vet, sa hon.

Enligt Ina Schuppe Koistinen handlar konst inte bara om att skapa estetiska uttryck. Konstnärligt arbete tränar också förmågan att observera, upptäcka mönster och betrakta problem ur flera perspektiv, färdigheter som är centrala även inom forskning.

Hon beskrev hur konstnärer och forskare delar samma experimentella förhållningssätt. Båda arbetar genom att pröva, misslyckas, ompröva och lära sig längs vägen.
– I både konsten och vetenskapen måste man våga misslyckas. De flesta försök leder inte direkt till rätt svar, men varje försök lär oss något nytt.

Visualisering öppnar nya vägar

Ett återkommande tema under föreläsningen var visualiseringens kraft. Genom konstnärliga uttryck kan forskning göras mer begriplig och tillgänglig för fler människor. I sitt eget arbete använder Ina Schuppe Koistinen akvarellmåleri och illustrationer för att gestalta forskning om mikrober och kvinnors hälsa. Bilderna fungerar både som ett sätt att kommunicera vetenskapliga resultat och som ett verktyg för att själv upptäcka nya samband.

Hon jämförde processen med hur forskare analyserar data.
– När jag målar kan bilden utvecklas till något helt annat än det jag först tänkte. På samma sätt kan forskningsdata visa oväntade mönster om vi vågar betrakta dem från olika håll.

Mötesplatser för nya idéer

Ina Schuppe Koistinen betonade också betydelsen av miljöer där forskare och konstnärer kan mötas. När olika perspektiv och erfarenheter korsas uppstår ofta idéer som annars inte hade fötts. Hon menar att kreativitet inte bör ses som en bonusverksamhet vid sidan av forskning och utbildning, utan som en central del av universitetens uppdrag.

I en tid då artificiell intelligens förändrar hur vi arbetar och lär oss blir mänskliga förmågor som kreativitet, fantasi och kritiskt tänkande ännu viktigare.
– Tekniken kan ge oss information, men det är människans föreställningsförmåga som hjälper oss att skapa mening, förstå sammanhang och formulera de frågor som driver utvecklingen framåt.

Föreläsningen blev samtidigt en påminnelse om att innovation sällan uppstår i strikt åtskilda discipliner. Tvärtom kan nya insikter födas i mötet mellan vetenskapens metodik och konstens fria utforskande.

Föreläsningen arrangerades av Konsthubben vid Mittuniversitetet och hölls i Ismagasinet på Campus Sundsvall. Den ingick i programmet för Konsthubbens Höstsalong, som skapar möten mellan forskning, konst och samhälle genom utställningar, samtal och föreläsningar.

Läs mer om Konsthubben