Docentföreläsningar vid fakulteten för humanvetenskap

Docenthögtiden hålls den 22 maj kl. 10–12 i sal O212 på campus Östersund och går även att se i sal C306 på campus Sundsvall. Lyssna på samtliga docentföreläsningar eller välj delar av förmiddagen. Detaljerat program kommer.

Medverkande: 

Ulla Näppä, docent i omvårdnad
Ellinor Tengelin, docent i arbetshälsovetenskap
Maria Warne, docent i folkhälsovetenskap

Om presentationerna

Ulla Näppä, docent i omvårdnad

Palliativ vård handlar om optimal vård – inte maximal vård. Vården syftar inte i första hand till att förlänga livet med ytterligare månader, utan till att fylla livet med innehåll, mening och värdighet. Utgångspunkten är att varje människa ska ges möjlighet att leva ett så gott liv som möjligt fram till döden. Denna förståelse av vårdens uppdrag är central i en tid då hälso- och sjukvården alltmer präglas av målen att förlänga liv och förbättra livskvalitet. För att uppnå dessa mål krävs en vård som inte enbart inriktas på bot och behandling, utan också på lindring, stöd och helhetsperspektiv.

Näppäs erfarenheter från klinisk verksamhet inom olika vårdkontexter visar tydligt hur dessa perspektiv samspelar. Inom psykogeriatrisk vård möter vårdpersonal ofta personer med demenssjukdom eller psykisk ohälsa under livets slutskede där möjligheten att påverka sjukdomsförloppet är begränsad. Fokus ska vara värdighet och livskvalitet. Inom somatisk slutenvård möter vårdpersonal patienter med cancersjukdomar där tidig upptäckt och behandling kan förbättra prognosen och öka överlevnaden. Ibland får fokus vändas till behov av palliativa insatser till patienter med obotlig sjukdom. Inom specialiserad palliativ hemsjukvård blir detta perspektiv särskilt tydligt, då vården i sin helhet inriktas på att stödja patienter och närstående i livets slutskede.

Forskning inom palliativ vård präglas av en unik förutsättning: sjukdomens utgång är känd. I stället för att fokusera på bot eller överlevnad handlar forskningen om att identifiera och utveckla insatser som kan förbättra livskvalitet, lindra lidande och stödja både patienter och närstående, som efter döden blir efterlevande.

Förståelsen för sorg och sorgeprocesser hos efterlevande är betydelsefull. Studier om personer som förlorat en närstående visar att meningsskapande och bearbetning av relationen till den avlidne är en del av sorgeprocessen. Deltagande i organiserat stöd upplevs som värdefullt, särskilt genom möjligheten att möta andra i liknande situationer. Personer som avstår från efterlevandestöd menar att de hanterar sin sorg på andra sätt. I somliga fall fördjupas sorgen och blir svår att hantera, oavsett deltagande i stödinsatser, vilket understryker behovet av individuellt anpassade stödformer.

Ellinor Tengelin, docent i arbetshälsovetenskap

Jag arbetar som universitetslektor i det tvärvetenskapliga ämnet arbetshälsovetenskap och bedriver forskning i skärningspunkten mellan hälsovetenskap och arbetslivsstudier. Fokus är jämlik hälsa, psykisk hälsa och professionella praktiker i människobehandlande organisationer. Centralt i min forskning är att utforska och problematisera normer och villkor som formar möjligheterna till hälsa i och genom arbete. I docentföreläsningen Vad arbetshälsovetenskap kan vara delar jag exempel från min forskning och reflekterar över ämnets kritiska och reflexiva möjligheter.

Min forskning rör sig mellan flera empiriska fält, men hålls samman av ett intresse för hur hälsa formas i relation till arbete, professionellt ansvar och samhälleliga normer. I min forskning om psykisk ohälsa undersöker jag hur arbetsförmåga förstås, bedöms och stödjs i praktiken, särskilt när ohälsan är svår att avgränsa och förstå för organisationer, och hur organisationer är rustade för att hantera sådan ohälsa. I min forskning om normkritik, utbildning och vårdande arbete har jag riktat blicken mot hur professionella kunskaper, ideal och självbilder kan bidra både till jämlikhet och till oavsiktlig exkludering. Ett återkommande spår är att synliggöra det som ofta tas för givet: vem som förväntas vara arbetsför, ansvarstagande, rimlig, motiverad, vårdbar eller professionell. Genom främst kvalitativ forskning vill jag bidra med kunskap som både beskriver problem och öppnar för mer reflexiva sätt att organisera arbete och välfärdspraktiker.

Maria Warne, docent i folkhälsovetenskap
Participation mellan ideal och praktik – barn och unga som medskapare

Participation framhålls ofta som ett centralt ideal, inte minst inom health promotion, där det utgör en av de ledande principerna. Samtidigt saknas tillräcklig kunskap om hur participation faktiskt skapas, erfaras och får betydelse i praktiken. Särskilt oklart är hur participatoriska processer förhåller sig till reellt inflytande. Det råder även oklarhet över begreppets betydelse och vad det innebär i forskning och vid tillämpning.

Mot denna bakgrund tar min forskning sin utgångspunkt. Jag är docent i folkhälsovetenskap och kommer i denna föreläsning att presentera studier genomförda tillsammans med barn och unga samt personer med intellektuell funktionsnedsättning, grupper vars möjligheter att göra sina röster hörda ofta är begränsade.

Ett särskilt fokus i min forskning är hur participation kan förstås och omsättas i praktiken genom ett bottom-up-perspektiv, förankrat i människors egna erfarenheter och i deras lokala sammanhang. I detta arbete har deltagarorienterade aktionsforskningsansatser, särskilt photovoice, varit centrala. Genom dessa metoder blir participation inte enbart ett objekt för studier, utan en integrerad och bärande del av själva kunskapsproduktionen.