"Jag har verkligen sett fram emot den här dagen" – Tove disputerar i omvårdnad
Den 27 mars försvarar Tove Stenman sin avhandling "Att mötas i det sköra – En studie om förtroliga samtal i palliativ vård". Vi kände henne på pulsen inför disputationen.
Hej Tove, hur är det med nerverna?
Jag är jättenervös. Min vän och kollega Idun Winqvist disputerar två veckor före mig. Hon går lite före och visar vägen, så jag kan luta mig mot henne och göra som hon gör. Det gör allt lite lättare. I ärlighetens namn ska det bli väldigt skönt att bli klar och jag har verkligen sett fram emot den här dagen.
Kan du beskriva din avhandling i tre meningar?
I livets slutskede kan det som sägs och det som vågas delas få särskild betydelse. Min avhandling utforskar de förtroliga samtal som uppstår mellan sjuksköterskor och patienter i specialiserad palliativ vård, där vardagliga möten ibland fördjupas till förtroliga samtal präglade av tillit och närvaro. Avhandlingen visar hur dessa samtal kan lindra lidande, skapa mening och samtidigt bidra till sjuksköterskors professionella utveckling.
Varför valde du att studera just detta?
Intresset väcktes när jag uppmärksammade hur sjuksköterskor i palliativ vård återkommande beskrev samtal som särskilt betydelsefulla – förtroliga möten där patienter delade något djupt personligt och där närvaro och tillit var avgörande. Det väckte en vilja att undersöka hur förtroliga samtal uppstår och vilken betydelse förtroliga samtal har, även ur patienternas perspektiv. Genom att fördjupa kunskapen om förtroliga samtal ville jag försöka bidra till att stärka sjuksköterskors möjligheter att möta patienter i existentiellt svåra situationer och därigenom ge patienter det stöd de behöver.
Vad har du för planer efter disputationen?
Först ska vi fira. Sedan ska jag vila lite, men bara någon dag, för ganska snart börjar jag en postdoktorstjänst på halvtid. Jag kommer också att vara kvar på omvårdnad och fortsätta undervisa blivande sjuksköterskor i att vårda människor i livets slutskede – kanske en av de viktigaste uppgifterna vi har.
Vad gör du helst när du inte jobbar?
Doktorandtiden har inneburit mycket jobb och fritiden har varit ganska begränsad. Men jag tycker om kultur som musik, konst och film. Promenader och yoga har varit viktiga inslag. Och sen tycker jag mycket om att umgås med vänner och familj.