Välkommen till disputation i idrottsvetenskap med Andreas Kårström

Fre 04 dec. 2026 10.00–13.00
Östersund
Sal O213
Lägg till i din kalender

Välkommen att närvara när Andreas Kårström försvarar sin doktorsavhandling ”The training puzzle of Swedish Upper Secondary School – Aspects of training structure and load monitoring” i ämnet idrottsvetenskap. Längre ned på den här sidan kan du även anmäla dig till minglet efteråt.

En man i svart skjorta står i en trapp och ler mot kameran.

Datum: Fredag 4 december 2026
Tid: Kl. 10.00
Plats: Campus Östersund, sal O213

Disputationen sker den 4 december kl 10.00 i sal O213 på Mittuniversitetets campus i Östersund. Spikningen sker den 6 november kl 13.15 på biblioteket i Östersund. Varmt välkommen!

Efter disputationen så bjuds det på smörgåstårta och alkoholfri dryck i Ljushallen i Hus P för dig som anmält dig till detta. Anmäl dig till minglet via länken här nedanför. Sista anmälningsdag är den 25 november. 

Klicka för att delta digitalt via Zoom

Anmäl dig till mingel och fika här


Handledare

Glenn Björklund, docent i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet. 

Biträdande handledare
Marko Laaksonen, professor i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet, samt Mikael Swarén, doktor i idrottsvetenskap vid Högskolan i Dalarna. 

Opponent
Stephen Seiler, professor i idrottsvetenskap vid University of Agder.

Betygsnämnd
Juha Ahtiainen, professor i idrottsvetenskap vid University of Jyväskylä, Astrid Schubring, docent i idrottsvetenskap vid Göteborgs Universitet, samt Fredrik Åhs, professor i psykologi vid Mittuniversitetet.
 
Ordförande
Helen Hanstock, docent i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet.

 

Andreas Kårström om avhandlingen, vad som sticker ut bland resultaten och hur resan dit har sett ut


Hej Andreas! Du har under ett antal års tid arbetat med din doktorsavhandling. Kan du återge titel på din avhandling och beskriva vad den handlar om? 

Min avhandling har fått titeln The training puzzle of Swedish Upper Secondary School – Aspects of training structure and load monitoring. I den har jag följt skidskyttelever på ett idrottsgymnasium. Jag har undersökt hur träningsvolymen skiljer sig åt mellan olika grupper och årskurser under gymnasietiden och elevernas möjligheter att följa en träningsplan under sommarlovet när de inte befinner sig i skolmiljö. Därutöver har jag jämfört olika mått av träningsbelastning under de pass som eleverna vanligtvis gör på skidskyttegymnasiet, genom att implementera nya typer av sensorer som vanligtvis inte används när skidskytte monitoreras. 

Vilka är de viktigaste resultaten och finns det något där som har förvånat eller överraskat dig? 

I avhandlingen har jag kunnat se att de elever som lyckas ta sig till landslaget efter idrottsgymnasiet, hade större träningsvolym och sköt fler skott än de elever som inte nådde till landslaget, framförallt under det fjärde gymnasieåret. Dessutom visade det sig att möjligheterna för att träna under sommarlovet, till stor del berodde på personliga resurser och närhet till träningsmöjligheter som liknande skolans.

Avhandligen visar att olika skidskyttepass ger olika utfall på intern och extern träningsbelastning, vilket är viktig kunskap när tränare ska planera och organisera träningspass. Framför allt är det viktigt att planera och utföra skyttepassen på ett effektivt sätt, då de här passen har en relativt låg extern belastning, med mycket stillastående tid. Detta spelar roll för hur effektivt passet blir och hur mycket fysisk träning som idrottarna hinner med att utföra, särskilt i en gymnasiekontext där träningstiden är schemalagd och därmed begränsad.

Hur kommer det sig att du intresserar dig för just det här ämnet och de frågor som din avhandling behandlar?

Avhandlingen är ett samarbete med Svenska Skidskytteförbundet, där jag också har en aktiv roll i utvecklingsfrågor. Förbundet har under flera år haft ett väldigt starkt landslag på skidsskyttevärldcupen, dock har prestationerna på juniorsidan inte varit lika framgångsrika. Därför hittade vi ett gemensamt intresse i att undersöka hur vi långsiktigt kan höja nivån hos juniorerna. Eftersom i princip alla skidskyttar går på ett skidskyttegymnasium, så ansågs det som mest prioriterat att titta på träningen just i gymnasiekontexten. Slutmålet är att, genom att bidra med kunskap och eventuella förslag på ändringar, få fler skidskyttar att nå en ännu högre idrottslig potential, som i framtiden kan ta vid efter våra nuvarande skidskyttestjärnor.  

Hur känns det att efter flera års arbete äntligen vara klar med din avhandling? 

Det känns otroligt skönt! Den sista tiden är ju fylld med ett visst mått av tidspress och viljan av att förmedla så mycket som möjligt till dem som läser avhandlingen. Samtidigt ser jag fram emot att kunna prioritera andra forskningsfrågor och fördjupa mig ytterligare inom områden som jag har tyckt är intressanta, baserat på mina studier i avhandlingen.

Omkring dig finns andra som varit en del av din doktorandresa och förhoppningsvis har du känt av ett stöd längs vägen. Vad har dina handledare betytt för dig och ditt arbete? Finns det andra vars stöd har betytt mycket och som du skulle vilja rikta ett tack till? 

Jag har ofta skrutit om att jag har haft den bästa laguppställningen! Jag och mina handledare Glenn Björklund, Marko Laaksonen och Mikael Swarén har haft en mycket nära relation och dialog under resans gång. Vi har kunnat diskutera frågor gällande studierna eller avhandlingen över en kopp kaffe eller runt pingisbordet i Hus D. Sen vill jag såklart också tacka mina kollegor på Svenska Skidskytteförbundet, som framåt är de som ska göra verkstad av mina resultat och idéer. Utan att få diskutera relevansen i mina fynd eller vad som skulle kunna vara intressant att undersöka framåt hade det här inte gått. 

Jag vill tacka min doktorandkollega Martina Höök. Hon började samtidigt som mig och har varit min parhäst under dessa år. Vi har haft många och långa diskussioner som har bidragit till avhandlingen, men också min egen utveckling. Slutligen vill jag tacka min fru och kollega, Malin Jonsson Kårström, som också forskar inom skidskytte. Vi diskuterar ofta skidskytteforskning hemma. Hon har varit ett fantastiskt stöd, inte bara rent vetenskapligt och kollegialt såklart, utan även emotionellt och på det privata planet för att jag skulle lyckas få till en doktorsavhandling.

Har du hunnit göra några planer för framtiden efter din disputation ännu? 

Jag kommer att börja med att vara lite föräldraledig. Vi fick en dotter i sommar som är knappa 6 månader när jag disputerar. Det har varit en spännande balansgång när det kommer till att göra klart min avhandling och samtidigt ha en bebis hemma. Men jag kommer att jobba halvtid och dela min tid mellan Mittuniversitetet och Svenska Skidskytteförbundet. Jag hoppas kunna fortsätta forska på den spännande population som består av unga aktiva elitidrottare och också hinna skriva några artiklar tillsammans med min fru Malin.


Sidan uppdaterades 2026-10-30