Universitetets frihet i fokus vid symposium på Mittuniversitetet
Hur fri är egentligen den akademiska forskningen i dag? Den 16–17 april samlas forskare från hela landet på Mittuniversitetet för att diskutera universitetets roll i en tid präglad av politisk press, aktivism och krav på samhällsnytta.
Idén om universitetet som en plats för fri och kritisk kunskapsproduktion har under senare decennier utmanats från flera håll. Ekonomiska styrmodeller, politiska direktiv och mediala logiker påverkar forskningens villkor, samtidigt som forskare i allt högre grad förväntas ta ställning i samhällsfrågor. Dessa spänningar står i centrum för symposiet Universitetet och friheten: Autonomi, instrumentalism, aktivism, som arrangeras på Campus Sundsvall den 16–17 april.
Bakom arrangemanget står Nätverket för kritisk teori.
– Vi gör det här därför att detta är en fråga som intresserar oss i nätverket, men också för att den akademiska friheten blir alltmer trängd. Därför bör den diskuteras, säger Sven Anders Johansson, professor i litteraturvetenskap vid HSV, institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.
Under två dagar medverkar forskare från bland annat Uppsala universitet, Umeå universitet, Göteborgs universitet och Mittuniversitetet. Programmet tar upp frågor om akademisk frihet, politisering och avpolitisering av forskarrollen, universitetets relation till aktivism samt forskningens roll i politiska och mediala diskurser. Bland föredragen finns teman som genusvetenskap, vetenskapens ideologisering, excellensbegreppet och akademins förhållningssätt till krig och folkmord.
Symposiet äger rum i sal O 102 på Campus Sundsvall och kan även följas digitalt via Zoom. Målet är att bidra till en fördjupad diskussion om hur fri forskning och kritiskt tänkande kan värnas i en tid av ökande yttre krav på universitetet.