Hedersdoktorer 2012

Hedersdoktorer vid Fakulteten för humanvetenskap

Kim Anderzon 

Med humorn som vapen 

Jag var fem år när jag såg min första teaterföreställning. Nerklämd i bänken mellan farmor och farfar på Gamla Teatern i Östersund. Den upplevelsen avgjorde mitt yrkesliv. Födelsen av den alternativa, radikala kulturen i slutet av 60-talet bidrog till min politiska ställning, och satte mitt skådespeleri i den folkliga teaterns kontext: Att gestalta kvinnor, som genom list och humor, söker ett anständigt liv.

Pistolteatern var mitt universitet. I skådespeleriet undersökte vi den folkliga gycklartraditionen. En fysisk teater, som kräver träning och gestaltning av kropp och röst. I ”En Kvinna” stod jag ensam på scenen i tre timmar, föreställningen gick i tre år.

Under 30 år har jag samarbetat med regissören Judith Hollander och försökt nå gränsen av soloteaterns möjligheter. Det är enkvinnsteater, alltid med flera roller, och jag spelar alla. Fortfarande står Vivagina, Grymt Fett, Diva, Det Fullständigt Flexibla fruntimret på repertoaren. Tragikomiska föreställningar om spännande, bräckliga och komplicerade människor, hur de kämpar med och mot sig själva och sin omvärld. Humor kräver ett stort allvar. Teater är att – Se människan! 

Personfakta:

Kim Anderzon född 1943 i ett arbetarhem i Östersund. Att bli skådespelare var den stora drömmen, men möjligheten saknades i barndomsstaden. Flyttade till Stockholm som 16-åring och Teaterstudions yrkesskola där Henning Mankell var en av lärarna. Teaterhögskolan och därefter Pistolteatern i 18 år. Frilansare sedan 1986.

Har medverkat i cirka 120 teater-, film-, TV-, radioproduktioner. Svenska Dagbladets Thaliapris, Guldbagge - bästa huvudroll, 10-årigt konstnärsstipendium och kungliga medaljen ”Litteris et Artibus”. Och vice president i republiken Jämtland.

Helen Sjöholm Granditsky

 Med lust och allvar - oavsett genre 

Via jazz, visa, folkton och ett alltmer dramatiskt uttryck blev Helen Sjöholm 1995 Björn Ulvaeus och Benny Anderssons Kristina i Kristina från Duvemåla. Därefter följde fler musikdramatiska rolltolkningar ibland annat Spelman på taket, Chess (Guldmaskbelönad),Tolvskillingsoperan, My fair lady (Guldmaskbelönad) och Aniara.

2002 kom första soloalbumet Visor följt av Genom varje andetag och BAO! (båda Grammisbelönade) samt Euforia. En konstnärlig nyfikenhet har fört Helen framåt och breddat repertoaren. Hon har setts i Chinarevyn, Klara soppteater och även på vita duken i bland annat

Så som i himmelen och Simon och ekarna (Guldbaggenominerad). 2009 sjöng Helen i ”Kristina in concert” i Carnegie Hall, New York och 2010 i Royal Albert Hall, London.

Hon är medlem i Benny Anderssons orkester vars Du är min man låg på Svensktoppen i hela 278 veckor. Har tilldelats bland annat Stallbrödernas stipendium, Årets drake 1996,Thaliastatyetten,

Ulla Billquist-stipendiet, Sundsvall Music awards, SKAPs Thore Ehrling-stipendium, Lunds Studentsångförenings solistpris, Aftonbladets Filmstjärnan och Expressens musikpris Spelmannen.

Personfakta:

Helen Sjöholm föddes 1970 i Sundsvall. Uppväxten präglades av kommunala musikskolan och ett stort sång- och teaterintresse. 1989-90 turnerade hon med gruppen Just for fun och efter studier på Kulturama i Stockholm kom första rollen inom professionell musikteater; Hedvig i Elvira Madigan på Malmö Stadsteater 1992. 1995 kom genombrottet med titelrollen i Kristina från Duvemåla. Sen dess har hon sjungit in soloalbum, medverkat i film och TV, gjort otaliga konsertturnéer och haft stora framgångar som sångerska i Benny Anderssons orkester.

Hedersdoktorer vid Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

Elisabeth Bergendal-Stenberg 

Samverkan-samverkan-samverkan

Hur kan man få kvalitet i forskningen och få bra resultat, som dessutom används och inte läggs på hyllan? Hur ska dessa världar - den akademiska och industrivärlden - mötas? Inte genom att man isolerar sig och låser in sig - utan genom samarbete. Man gör saker tillsammans, som man inte klarar av på egen hand. Problemen belyses från olika håll, forskarna får nya perspektiv på sina forskningsfrågor, och man har olika glasögon på sig. Varför är det då så svårt att förstå, att man bjuder varandra ömsesidigt på sin kunskap. Samverkan i forskningen gynnar både högskolorna, näringslivet och forskningsinstituten. Ett exempel på bra samarbete är Mittuniversitetets centra FSCN. Här har industrin och akademin nyttjat fördelarna av att samverka, och här ägs till och med viss utrustning gemensamt. SCA:s flytt av sin egen forskningsverksamhet till universitetets campus är ett bra exempel på, där miljöer genom samarbete kan utvecklas och stärka varandra med mycket gott resultat för alla inblandade parter. Det är spännande att haft förmånen att vara med i detta byggande av denna världsledande miljö.

Personfakta:

Elisabeth Bergendal-Stenberg föddes i Stockholm 1946. Efter studentexamen avlade hon bergsingenjörsexamen 1969 vid KTH. Anställd vid GRÄNGES, Metallverken och i flera verkstadsföretag, på STU och NUTEK som chef för Produktions- och materialteknikenheten. Departementsråd på Näringsdepartementet på Infrastrukturenheten. Anställd 1998 vid KK-stiftelsen med ansvar för att bygga starka forskningsmiljöer vid de nya universiteten och högskolorna, etablera forskarskolor, stärka forskningsinstituten och satsningen på den skogsindustriella näringen.

Börje Hörnlund

 Låt Mittuniversitetet bli en än starkare regional utvecklingsmotor

Under hela sin gärning har Hörnlund behållit sitt intresse för skogen och dess framtida möjligheter. Intresset har varit kopplat till hans kamp för en bättre regional utveckling.

Som arbetsmarknadsminister såg Hörnlund till att fyra regionala högskolor, på orter där samarbetet med skogsindustrin var starkt, fick dela på 50 miljoner kronor för att starta upp olika delar av trä- och fiberutveckling.

Som ordförande för KK-stiftelsen var han pådrivande för en storsatsning på de fyra orter som han tidigare beviljat pengar. På varje ort blev det en satsning på cirka 100 miljoner kronor.

Under hela sin förtroendemannagärning har Hörnlund varit en tydlig företrädare för nya högskolor och nya universitet. Senare som landshövding arbetade han envist och tydligt för Mitthögskolans upphöjelse till universitet.

Personfakta:

Börje Hörnlund föddes 1935 och växte upp på ett Ångermanländskt småbruk. Efter skogspraktik utbildade sig Hörnlund till skogsmästare. Han anställdes 1963 som skoglig regionchef för Norra Västerbotten, Arvidsjaur och Arjeplog. 1966 blev han invald i Skellefteå kommun och i landstingsfullmäktige. Redan 1967 fick han så tunga politiska uppdrag att han avslutade regionchefsjobbet.

Han har varit förtroendevald på alla politiska nivåer, landstingsråd i 9 år, riksdagsman i 20 år och statsråd i 3 år. Och därefter landshövding i Västernorrland och under många år ordförande i Landstingsförbundet. Han har även varit ledamot av Riksbanksfullmäktige.

Bengt-Olof Larsson 

Industrinära forskning och utveckling skapar tillväxt

Under mina nästan 50 verksamma år inom elektronikindustrin har F&U revolutionerat vår vardag. Det finns inget annat teknikområde som har haft en liknande utveckling. F&U inom elektronikområdet har skapat produkter och tjänster som i högsta grad påverkat allas vår vardag, färg-TV, mobiltelefoni och inte minst internet.

 Under, 70- och 80-talet deltog jag i, och kommersialiserade resultat av ett antal japanska industrinära F&U-projekt. Det japanska framgångsrika sättet, med MITI (Ministry of International Trade and Industry), som initierar och leder industrinära forskning och utveckling är värt att följa efter.

Ett litet land som Sverige med en förhållandevis stor och utvecklad industri och med en akademi med begränsade medel för F&U kan att skapa internationell excellens inom specifika områden genom industrinära F&U med de etablerade företagen

De unga och universiteten och högskolorna utan historiska låsningar och med en effektiv och flexibel organisation har en unik möjlighet att närma sig företag inom nya tillväxtområden.

Personfakta:

Född i Sundsvall 1944. Flyttade 1966 till Stockholm för vidare studier och arbete.

Vd i Toshibas Skandinavien bolag 1980 och 1984 ansvarig för bolagets mikroelektronikverksamhet i Europa med placering i Tyskland. Grundade börsföretaget ElektronikGruppen 1990 och verkade som vd och huvudägare fram till 2001.

Under 2000-talet verksam i olika styrelser och investerare i startup- bolag och vice ordförande i föreningen för” Mikroelektronik och Optisk forskning” och styrelsemedlem i forskningsinstitutet Acreo.