– Jag tror att vi kommer se fler typer av odlingar framöver
Att odla tillsammans ger inte bara närproducerad mat utan även gemenskap och ett socialt sammanhang. Mittuniversitetets forskning om stadsodling tittar på hur städer kan bli mer hållbara när invånarna odlar tillsammans.
Maten är dyr, världsläget är osäkert och vi har nyss gått igenom en pandemi. Det finns många anledningar till att stadsodling är väldigt populärt just nu. Forskningsprojektet ”Att ställa om mindre och mellanstora städer till hållbara livsmedelsystem med hjälp av stadsodling” startade dock redan 2019 – innan covid och kriget i Ukraina.
Film om forskningsprojektet
– Jag har ett intresse för risk- och krisforskning men med en kritisk ingång där maktstrukturer och normer är i fokus, säger Emelie Larsson, postdok i sociologi vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, HSV, och förklarar:
– Odling handlar mycket om att kunna öka självförsörjningsgraden och om social gemenskap. De senaste åren har stadsodling blivit väldigt populärt och initiativ till odlingar kommer från både medborgare och kommuner. Detta gör det viktigt att också studera vilka föreställningar som finns kring stadsodling – vad är de tänkta att tillföra stadsmiljön och vem är de till för?
Finansierat med sju miljoner
Att det tvärvetenskapliga forskningsprojektet, som pågår fram till 2025 och har fått drygt sju miljoner kronor i finansiering av Formas, startades beror på forskarnas intressen för matproduktion och -konsumtion, risk och kris men också till viss del på ett privat intresse för odling.
– Jag odlar och har haft en odlingslott tidigare. Nu bor jag i hus på landet och har en ganska stor tomt där jag odlar för eget bruk. För mig ger det liv och glädje att få se något växa, och så känner jag mig väldigt kompetent när jag lyckas med odlingen, säger Emelie med ett skratt.
Mer hållbara städer
I projektet tittar man på stadsolingar i fyra städer; Östersund, Lund, Härnösand och Södertälje. Vilka förutsättningar som finns, hur de politiska besluten ser ut och vilken betydelse stadsodlingarna har för övergången till mer hållbara städer är faktorer som studeras. En sak är redan säker, det blir allt mer populärt att odla tillsammans.
– Jag tror att vi kommer att se fler typer av odlingar framöver. Både små stadsodlingar men även kommersiella odlingar vid stora matbutiker och småskaliga samodlingar i byar på landsbygden.
Att stoppa något i jorden och se det växa är väldigt konkret
I en osäker värld där mycket kan upplevas som abstrakt är odling motsatsen, menar Emelie Larsson.
– Arbete kan vara väldigt diffust och ibland kännas meningslöst. Att stoppa något i jorden och se det växa är väldigt konkret, det är så tydligt att det blir något av arbetet man lagt ner. Flera av de vi har intervjuat säger att det betyder mycket att se något växa och känna ”det här har jag gjort”.
Mer information