PISA 2006

Spara favorit 12 jun juni 2012

På genomsnittlig nivå i naturvetenskap

När naturvetenskap var huvudområde i PISA 2006 gavs för första gången en mer fullständig bild av detta område i PISA-termer. Eftersom både ramverket och skalor förändrats inför undersökningen 2006 kan inga jämförelser med tidigare PISA-resultat göras, utan trendstudier får invänta ytterligare PISA- undersökningar.

 

I huvudsak visar resultaten att svenska elever befinner sig på genomsnittlig OECD-nivå. 84 procent av de svenska eleverna når minst prestationsnivå 2, vilket anses vara den nivå som krävs för att som vuxen på ett adekvat sätt kunna tillgodogöra sig information om och ta ställning till frågor med naturvetenskap- ligt innehåll. Den andel som inte når denna nivå är alltså något högre än den andel elever som inte når målen i grundskolans NO-ämnen, vilken 2006 varie- rade mellan 8,4 procent i biologi och 10,7 procent i kemi.

 

Den svenska kunskapsprofilen visar en tydligt högre kompetens inom ”hard science”, alltså det rent naturvetenskapliga innehållet, än inom sådant som rör hur data kan bedömas, vilka frågor som ligger bakom resultat samt vetenskap- lig argumentation. Vi menar att detta avspeglar hur NO-undervisning som regel bedrivs i svenska skolor. Speciellt starka områden för svenska elever är det som i PISA kallas fysikaliska system, där särskilt pojkarna visar framfötterna. I området levande system visar både pojkar och flickor i Sverige goda resultat.

 

Internationellt framstår Finland som unikt. De finska resultaten är signifi- kant bättre än alla andra länders, och det gäller inom varje delområde. I övrigt i Norden ligger Danmark på samma nivå som Sverige, medan norska och is- ländska resultat är signifikant sämre än de svenska.

 

I globalt perspektiv är bilden jämförd med tidigare PISA-undersökningar i stort oförändrad. Förutom Finland presterar flera engelskspråkiga och ostasi- atiska länder goda resultat, liksom en del europeiska länder. Intressant är att Estland, som inte tidigare deltagit i PISA, visar goda prestationer.

 

I PISA 2006 har man även mätt elevernas attityder till och intresse för naturvetenskap, deras självuppfattning och självtillit samt deras inställning till miljöfrågor och hållbar utveckling. Beträffande intresse kan man konstatera att Sverige ligger på en internationellt låg nivå. Detta gäller emellertid generellt för högt industrialiserade länder, och det finns ett starkt negativt samband mellan ett lands prestation i naturvetenskap och intresset för ämnesområdet. Detta in- dikerar att intresse, eller i varje fall hur man svarar på frågor om intresse, är kul- turellt betingat, och att jämförelser mellan länder knappast kan göras. Däremot ser man tydliga samband inom ett land mellan å ena sidan prestation, å den andra intresse, självtillit, kännedom om miljöfrågor och flera liknande variabler.

Fortsatt goda resultat i läsning

I läsning presterar svenska elever i PISA 2006 över OECD-nivån och Sverige befinner sig i den grupp på cirka tio länder vars femtonåriga elever visar de bästa genomsnittliga läsprestationerna i OECD.Endast fem OECD-länder (Sydkorea, Finland, Kanada, Nya Zeeland och Irland) och ett icke OECD-land (Hongkong-Kina) har ett signifikant bättre re- sultat än Sverige. Sverige delar sin sjätteplats i PISA 2006 med Australien, Polen, Nederländerna, Belgien, Schweiz och Japan. Svenska elevers genomsnittliga läsprestationer år 2006 skiljer sig inte signifi- kant från år 2000. Läsförmågan bland femtonåringar i Sverige är alltså fortsatt god, sett i ett internationellt perspektiv. Man ska dock komma ihåg att läsprovet var betydligt mer omfattande år 2000 än år 2006.

Oroande är att spridningen i resultatet mellan eleverna i Sverige är större 2006 än den var år 2000 och att de allra svagaste läsarna presterar sämre 2006 än 2000. De tydliga prestationsskillnaderna mellan flickor och pojkar till flick- ors fördel ligger fast ända sedan år 2000.

 

Samma år som PISA 2006 genomfördes PIRLS 2006, en annan interna- tionell och jämförande studie av elevers läsförmåga. Målgruppen var elever i årskurs fyra. Även denna studie visar att svenska elever står sig gott i en interna- tionell jämförelse. Den visar också att det har skett en tillbakagång i läsförmågan bland de yngre eleverna sedan 2001. Andelen starka och mycket starka läsare har minskat.

På genomsnittlig nivå i matematik

I matematik presterar svenska elever i PISA 2006 på en genomsnittlig OECD- nivå. Sverige är inte längre signifikant bättre än OECD-genomsnittet. Det finns heller ingen skillnad mellan pojkars och flickors resultat.

 

Tio OECD-länder och fem icke OECD-länder har ett signifikant bättre resultat än Sverige. Bland dessa finns Finland, Sydkorea, Japan, Kanada, Australien, Danmark och Estland.

Tretton OECD-länder och 21 icke OECD-länder presterar ett resultat som är signifikant sämre än Sveriges. Bland dessa länder kan nämnas Storbritannien, Polen, Norge, Italien, Lettland, Ryssland och Israel. Fyra femtedelar av de svenska eleverna pre sterar 2006 på minst den nivå som anses behövas för att klara de krav på matematisk kompetens som de förväntas möta i vuxenlivet. Sju länder har vid alla tre PISA-undersökningarna (2000, 2003 och 2006) presterat signifikant bättre än Sverige. Dessa är Finland, Sydkorea, Schweiz, Kanada, Japan, Nya Zeeland och Australien. Åtta länder har vid dessa tre PISA-undersökningar ett signifikant sämre resultat än Sverige. Dessa är Polen, Ungern, Luxemburg, Spanien, Portugal, Italien, Grekland och Mexiko.

 

Frankrike, Island, Belgien och Japan presterar ett signifikant sämre resultat 2006 än 2003, medan Brasilien, Grekland, Mexiko och Indonesien presterar ett signifikant bättre resultat än 2003.

 

För Sveriges del är det de högpresterande eleverna som lyckats signifikant sämre 2006 jämfört med resultatet 2003. År 2003 förekom förutom PISA-undersökningen också TIMSS i årskurs 8 och NU-03 i årskurserna 5 och 9. Både TIMSS och NU-03 visade på en nedgång av elevernas matematikprestationer i årskurserna 5, 8 och 9 sedan 1990-talet. Med 2006 års PISA-resultat finns ingen anledning att påstå att den trenden har brutits och vänt uppåt.

Hur står det till med likvärdigheten?

Likvärdigheten i det svenska skolsystemet är fortfarande god ur ett internatio- nellt perspektiv. Speciellt är skolsegregationen, och effekterna därav, mindre än i de flesta OECD-länder. Variationen mellan skolor (mellanskolvariationen) är också låg i ett OECD-perspektiv men den är dock större än i de flesta andra nordiska länder, och den visar också en tendens att öka. I läsning och matematik har variationen i stort fördubblats sedan den första PISA-studien år 2000. En del av förklaringen kan ligga i det fria skolvalet och det ökande antalet fristående skolor, som visar ett högre resultat än kommunala skolor inom samtliga ämnes- områden. Möjligheten att välja mellan olika kommunala skolor har sannolikt också betydelse.

 

Skillnaden i prestation mellan elever med svensk respektive utländsk bak- grund är fortfarande mindre än i många europeiska länder, men ändå betydan- de. I synnerhet är andelen elever med mycket låga resultat stor bland elever med utländsk bakgrund.

Hur står vi oss internationellt?

Det finns inga signifikanta förändringar i de svenska medelresultaten inom något av de ämnesområden som studeras i PISA. Däremot tycks vår relativa position ha försämrats sedan den föregående undersökningen. I naturvetenskap och matematik presterar svenska elever på genomsnittlig OECD-nivå, medan de i tidigare undersökningar placerat sig över genomsnittet. Huruvida detta är utslag av en trend, eller om tillfälligheter spelar in, går inte att avgöra säkert. Det kan dock konstateras att TIMSS-undersökningen 2003 visade på en kraftig nedgång i de svenska resultaten i matematik och naturvetenskap. I läsning står sig svenska elever fortfarande mycket väl internationellt, men oroande är en ökad spridning mellan elever. Den ökade variationen beror i första hand på att de svagaste läsarna blivit fler. Sammanfattningsvis kan vi notera oroande signaler som det finns all anledning att bevaka.

 

Denna sammanfattning är ett utdrag ur:
Skolverket.(2007). PISA 2006. 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera –naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Rapport306. Stockholm: Skolverket