Kriminologi GR (B), Kriminologi B I, 15 hp

Observera att litteraturen i kursplanen kan ändras/revideras fram till: 
• 1 juni för en kurs som startar på höstterminen
• 15 november för en kurs som startar på vårterminen
• 1 april för en kurs som startar på sommaren 

Skriv ut eller spara kursplanen som PDF

Du kan enkelt skriva ut en kursplan direkt från webbsidan. Använd kortkommandot ctrl+p (Windows) eller command+p (Mac). I nästa steg väljer du om du vill skriva ut eller spara kursplanen som PDF.

 

För en nedlagd kurs kan eventuell information om avvecklingsperiod hittas under rubriken "Övergångsregel" i senaste versionen av kursplanen.


Versioner:
Gå till kursen

Kursplan för:
Kriminologi GR (B), Kriminologi B I, 15 hp
Criminology BA (B), Criminology B I, 15 credits

Allmänna data om kursen

  • Kurskod: KR070G
  • Ämne huvudområde: Kriminologi
  • Nivå: Grundnivå
  • Progression: (B)
  • Högskolepoäng: 15
  • Fördjupning vs. Examen: G1F - Kursen ligger på grundnivå och fordrar mindre än 60 hp kurs(er) på grundnivå som förkunskapskrav.
  • Utbildningsområde: Samhällsvetenskap 100%
  • Ansvarig fakultet: Fakulteten för humanvetenskap
  • Ansvarig institution: Humaniora och samhällsvetenskap
  • Fastställd: 2023-10-31
  • Giltig fr.o.m: 2024-08-15

Syfte

Kursen syftar till att fördjupa kunskaperna inom kriminologi som vetenskapligt område genom att övergripande fördjupa kunskaperna inom kriminologisk teori, metod och forskning. Detta för att ge studenten en utökad förmåga att använda kriminologiska analyser och vetenskapliga metoder för att förstå och problematisera olika sociala företeelser som har kriminologisk relevans.

Lärandemål

Den studerande ska efter genomgången kurs kunna:

För moment 1 Våld på mikro och makronivå, 7,5 hp
- Förklara begrepp och teorier om våld och våldsanvändning både på mikro
och makronivå.
- Analysera och diskutera våld utifrån ett genusperspektiv.
- Analysera frågeställningar kring olika typer av våld i samhället utifrån olika
kriminologiska teorier.

För moment 2, Kriminologisk teori II, 7,5 hp
- Redogöra för och beskriva skillnader och likheter mellan individuella och
strukturella perspektiv inom kriminologisk teori.
- Beskriva, resonera och förklara hur genus-relaterade och intersektionella
perspektiv kan användas för att förstå och förklara kriminologiskt relevanta
fenomen.
- Beskriva, förklara och resonera kring hur sen modernitet, governmentalitet och
risk kan användas inom det kriminologiska forskningsfältet.
- Tillämpa och använda kriminologiska teorier på olika former av empiriskt
material.

Innehåll

Kursen är indelad i två (2) på varandra följande moment om vardera 7,5 hp:

Moment 1, Våld på mikro och makronivå (7,5hp) / Violence at the Micro and Macro Levels (7,5 credits)
Det inledande momentet behandlar olika typer av våld och olika grundläggande begrepp för att förstå våld och våldsbrott. Syftet med momentet är att studenten ska kunna problematisera våld och våldets plats i samhället utifrån olika kriminologiska teorier för att öka förståelsen för våld och våldsanvändning. Momentet fokuserar på våld både på mikro och makronivå och har ett särskilt fokus på genus i relation till våld. Momentet ämnar utrusta studenten med verktyg som möjliggör en kritisk granskning av våld utifrån ett genusperspektiv samt att kunna analysera olika typer av våld utifrån olika relevanta kriminologiska teorier. Våld och våldsbrott kommer att behandlas både på mikro och makronivå för att ge studenten en övergripande och fördjupad kunskap om våld i olika kontext.

Moment 2, Kriminologisk teori II (7,5 hp) / Criminological Theory II (7,5 credits)
I det andra momentet fördjupas kunskaperna om kriminologisk teori. Kursen syftar till att fördjupa och utveckla studentens förståelse för moderna och relevanta kriminologiska teorier och deras historiska och ideologiska utveckling. Kursen är indelad i tre olika teman där olika perspektiv och ideologiska utgångspunkter kritiskt jämförs och kontrasteras för att belysa hur detta påverkar inramning och tolkning av teori gällande kriminologiskt relevanta frågor. I det första temat jämförs teorier med ett individuellt fokus med strukturella teorier. Kursens andra tema utforskar teorier som behandlar sen modernitet, governmentalitet och risk och det tredje och sista temat utforskar genus och intersektionalitet i förhållande till brott.

Behörighet

Kriminologi GR (A), minst 22,5 hp

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Varierande arbetsformer som inkluderar individuellt arbete och samverkan i grupp, föreläsningar, grupparbeten, seminarium samt obligatoriska examinationsseminarium. Närmare beskrivning av arbetsformerna framgår i aktuell studiehandledning för respektive moment. Undervisningen kommer i huvudsak att ske på svenska, men kan även förekomma på engelska

Examination

1100: Våld på mikro och makronivå, Hemtentamen, 2,5 hp
Betygsskala: På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

1200: Våld, genus och teori, Inlämningsuppgift, 5 hp
Betygsskala: På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

2100: Kriminologiska teorier på individ- och strukturnivå, Muntlig och skriftlig inlämningsuppgift, 1,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U) eller Godkänd (G)
Seminarium 0,5 hp och inlämningsuppgift 1 hp

2200: Sen modernitet, governmentalitet och risk, Muntlig och skriftlig inlämningsuppgift, 1,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U) eller Godkänd (G)
Seminarium 0,5 hp och inlämningsuppgift 1 hp

2300: Genus och intersektionalitet, Muntlig och skriftlig inlämningsuppgift, 1,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U) eller Godkänd (G)
Seminarium 0,5 hp och inlämningsuppgift 1 hp

2400: Kriminologiska teorier, Inlämningsuppgift, 3 hp
Betygsskala: På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

För att erhålla godkänt slutbetyg i kursen krävs att alla moment är genomförda med ett godkänt resultat. Betyg sätts i enlighet med Högskoleförordningen. Betyg fastställs av universitetet utsedd examinator. Ny tentamen i betygshöjande syfte får ej förekomma vid Mittuniversitetet.

Länk till ämnesspecifika betygskriterier: www.miun.se/betygskriterier.

Om student har ett beslut från samordnaren vid Mittuniversitetet om pedagogiskt stöd vid funktionsnedsättning, har examinator rätt att ge anpassad examination för studenten.

Begränsning av examination

Studenter registrerade på denna version av kursplan har rätt att examineras 3 gånger inom loppet av 1 år enligt denna kursplan. Därefter gäller senaste version av kursplan.

Betygsskala

På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

Övrig information

Kursbevis, tillgodoräknanden, överklaganden m.m regleras i Högskoleförordningen.

Överlappar med KR069G samt delvis med KR040G.

Litteratur

Välj litteraturlista:

Obligatorisk litteratur

Moment 1
  • Författare: Barker, V.
  • Artikeltitel: Nordic vagabonds: The Roma and the logic of benevolent violence in the Swedish welfare state
  • Tidskrift: 2017/14/1/120-139
  • År/Volym/nr/sidor: European Journal of Criminology
  • Författare/red: Edling, C., Rostami, A.
  • Titel: Våldets sociala dimensioner
  • Upplaga: Senaste upplagan
  • Förlag: Studentlitteratur
  • Författare: Heber, A.
  • Artikeltitel: You thought you were Superman’: Violence, Victimisation and Masculinities
  • Tidskrift: 2017/57/1/61-78
  • År/Volym/nr/sidor: British Journal of Criminology
  • Författare: Hillyard, P., & Tombs, S.
  • Artikeltitel: From ‘crime’ to social harm?
  • Tidskrift: 2007/48/9-25
  • År/Volym/nr/sidor: Crime, Law, and Social Change
  • Webbadress: https://doi.org/10.1007/s10611-007-9079-z
  • Kommentar: Kostnadsfritt via länk
  • Författare: Lövkrona, I., & Nilsson, G.
  • Artikeltitel: Vad är våld? Teoretiska och politiska perspektiv.
  • Tidskrift: 2015/24/3-4/44-52.
  • År/Volym/nr/sidor: Kulturella perspektiv - svensk etnologisk tidskrift
  • Författare/red: Ray, L.
  • Titel: Violence and society
  • Upplaga: Senaste upplagan
  • Förlag: Sage
  • Författare: Skott, S.
  • Artikeltitel: Disaggregating Violence: Understanding the decline
  • Tidskrift: 2019/1-25
  • År/Volym/nr/sidor: Journal of Interpersonal Violence
  • Författare: Thapar-Björkert, S., Samelius, L., & Sanghera, G. S.
  • Artikeltitel: Exploring symbolic violence in the everyday: misrecognition, condescension, consent and complicity.
  • Tidskrift: 2016/112/1/144-162
  • År/Volym/nr/sidor: Feminist Review
Moment 2
  • Författare: Beckett, K. & Herbert, S.
  • Artikeltitel: Dealing with disorder: Social control in the post-industrial city
  • Tidskrift: 2008/12/1/5-30
  • År/Volym/nr/sidor: Theoretical Criminology
  • Författare: Carlsson, C.
  • Artikeltitel: Masculinities, persistence and desistance
  • Tidskrift: 2013/51/3/661-693
  • År/Volym/nr/sidor: Criminology
  • Författare: Garland, D.
  • Artikeltitel: The Current Crisis of American Criminal Justice: A Structural Analysis
  • Tidskrift: 2023/6/43-63
  • År/Volym/nr/sidor: Annual Review of Criminology
  • Författare/red: Newburn, T.
  • Titel: Key Readings in Criminology
  • Upplaga: Senaste upplagan
  • Förlag: Willan Publishing

Referenslitteratur

Moment 1
  • Titel: Publication Manual of the American Psychological Association
  • Upplaga: Senaste upplagan
  • Förlag: American Psychological Association
Moment 2
  • Titel: Publication Manual of the American Psychological Association
  • Upplaga: Senaste upplagan
  • Förlag: American Psychological Association

Vetenskapliga artiklar, forskningsrapporter och annat material kan tillkomma.

Kolla om litteraturen finns på biblioteket

Sidan uppdaterades 2024-02-23