Kriminologi GR (B), Kriminologi B I, 15 hp

Syfte

Kursen syftar till att fördjupa kunskaperna inom kriminologi som vetenskapligt område genom att övergripande fördjupa kunskaperna inom kriminologisk teori, metod och forskning. Detta för att ge studenten en utökad förmåga att använda kriminologiska analyser och vetenskapliga metoder för att förstå och problematisera olika sociala företeelser som har kriminologisk relevans.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

För moment 1, Kriminologisk teori II, 7,5 hp

• Redogöra för och beskriva skillnader och likheter mellan konsensus- och konfliktperspektiv inom kriminologisk teori.
• Beskriva, resonera och förklara hur genusrelaterade och intersektionella perspektiv kan användas för att förstå och förklara kriminologiskt relevanta fenomen.
• Beskriva, förklara och resonera kring hur senmodernitet, governmentalitet och risk kan användas inom det kriminologiska forskningsfältet.
• Tillämpa och använda kriminologiska teorier på olika former av empiriskt material.

För moment 2: Interpersonellt våld, 7,5 hp

• Förklara begrepp och teorier om våld och våldsanvändning på mikronivå.
• Analysera och diskutera våld utifrån ett genusperspektiv.
• Analysera frågeställningar kring olika typer av våld i samhället utifrån kriminologiska teorier.

Innehåll

Kursen är indelad i två (2) på varandra följande moment om vardera 7,5 hp:

Moment 1, Kriminologisk teori II (7,5 hp)
I det inledande momentet fördjupas kunskaperna om kriminologisk teori. Momentet syftar till att fördjupa och utveckla studentens förståelse för moderna och relevanta kriminologiska teorier och deras historiska och ideologiska utveckling. Momentet är indelat i tre olika teman där olika perspektiv och ideologiska utgångspunkter kritiskt jämförs och kontrasteras för att belysa hur detta påverkar inramning och tolkning av teori gällande kriminologiskt relevanta frågor. I det första temat jämförs konsensusteorier och konfliktteorier. Momentets andra tema utforskar teorier som behandlar senmodernitet, governmentalitet och risk och det tredje och sista temat utforskar genus och intersektionalitet i förhållande till brott.

Moment 2, Interpersonellt våld (7,5 hp)
I det andra momentet behandlas olika typer av våld och olika grundläggande begrepp för att förstå våld och våldsbrott. Syftet med momentet är att studenten ska kunna problematisera våld och våldets plats i samhället utifrån olika kriminologiska teorier för att öka förståelsen för våld och våldsanvändning. Momentet fokuserar på att introducera våld på mikronivå, mellan individer, och kommer att undersöka tre olika typer av våld; partnervåld, sexuellt motiverat våld och gängrelaterat våld. Momentet ämnar utrusta studenten med verktyg som möjliggör en kritisk granskning av både dödligt och icke-dödligt våld utifrån ett genusperspektiv samt att kunna analysera olika typer av våld utifrån olika relevanta kriminologiska teorier. Fokus kommer både att vara på förövare och offer av olika typer av våld.

Behörighet

Kriminologi GR (A), minst 22,5 hp

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Varierande arbetsformer som inkluderar individuellt arbete och samverkan i grupp, föreläsningar, grupparbeten, seminarium samt obligatoriska examinationsseminarium. Närmare beskrivning av arbetsformerna framgår i aktuell studiehandledning för respektive moment. Undervisningen kommer i huvudsak att ske på svenska, men kan även förekomma på engelska

Examination

1010: Konflikt och konsensusperspektiv - Muntlig och skriftlig inlämningsuppgift, 1,5 hp
Betygsskala: Tvågradig skala

1020: Sen modernitet, governmentalitet och risk - Muntlig och skriftlig inlämningsuppgift, 1,5 hp
Betygsskala: Tvågradig skala

1030: Genus och intersektionalitet - Muntlig och skriftlig inlämningsuppgift, 1,5 hp
Betygsskala: Tvågradig skala

1040: Kriminologiska teorier - Inlämningsuppgift, 3 hp
Betygsskala: Sju-gradig skala, A-F o Fx

2010: Interpersonellt våld - Hemtenta, 2,5 hp
Betygsskala: Sju-gradig skala, A-F o Fx

2020: Våld, genus och teori - Inlämningsuppgift, 5 hp
Betygsskala: Sju-gradig skala, A-F o Fx

Länk till ämnesspecifika betygskriterier: www.miun.se/betygskriterier.

Om student har ett besked från samordnaren vid Mittuniversitetet om pedagogiskt stöd vid funktionsnedsättning, har examinator rätt att ge anpassad examination för studenten.

Betygsskala

Sju-gradig skala, A-F o Fx

Övrig information

Kursbevis, tillgodoräknanden, överklaganden m.m regleras i Högskoleförordningen.

Överlappar med KR069G samt delvis med KR040G.