"Drömmen är att vara läraren som elever minns tillbaka på"
Det var när Tove Högman Ording jobbade som elevassistent efter gymnasiet som hon fick upp ögonen för läraryrket. Nu pluggar hon till lärare med inriktning f-3 och trivs jättebra med programmets upplägg och livet som student.
Varför valde du att läsa till lärare?
Det är lite roligt att det blev så för när jag växte upp minns jag tydligt att jag tänkte: “Varför skulle man vilja bli lärare?”. Jag hade det periodvis ganska tufft i skolan och kunde ibland tycka att det var svårt att förstå och hänga med i alla andras tempo. Så under hela skoltiden längtade jag bara efter att ta studenten och slippa skolan.
Men efter studenten började jag jobba som elevassistent i anpassad skola, och då fick jag upp ögonen lite för läraryrket. Tanken började gro i mig att jag kanske skulle bli lärare ändå. Men då var jag fortfarande så less på skolan så jag väntade i fem år innan jag valde att börja plugga.
Hur är livet som student?
Jag gruvade mig innan jag började här på lärarprogrammet för om jag verkligen skulle klara av det, med tanke på min tidigare erfarenhet av skolan. Men nu när jag har hittat en studieteknik som passar mig går allting mycket lättare än jag trodde. Jag har också fått rutin kring hur jag kan balansera studier och jobb. En annan avgörande del för mig är att jag ju läser något som jag verkligen tycker är roligt. Det ger extra motivation. Så jag skulle säga att livet som student verkligen är över all förväntan.
Utbildningen är campus-distansbaserad. Hur fungerar det och vad tycker du om upplägget?
Jag tycker att det fungerar bra och älskar att få träffa klassen på campus. Egentligen har jag nog alltid tänkt att jag ska läsa en ren campusutbildning. Samtidigt uppskattar jag distansveckorna och att kunna lägga upp tiden lite mer fritt. Om jag vill ta vara på dagsljuset och ge mig ut och rida, ta en fika på stan med en kompis eller gå en promenad så kan jag göra det. Då kanske jag väljer att sitta på kvällen och plugga den dagen, eller så tar jag igen det på en helgdag i stället. Den friheten betyder mycket och ger också möjlighet att kunna jobba om man vill det.
Vissa kurser har vi nästan inga föreläsningar eller seminarier alls mellan inneveckorna, utan då är det bara eget arbete. Andra kurser har vi kanske en digital föreläsning i veckan och i andra kurser har vi betydligt mer. Så man kan säga att det varierar från kurs till kurs hur mycket som är schemalagt under distansveckorna.
Och hur är det på inneveckorna när ni ses på campus?
Jag längtar alltid till inneveckorna. Det är så kul att få umgås med klassen, och det blir på ett helt annat sätt än när man bara ses digitalt eftersom man har chans att hitta på saker tillsammans och får tid att prata och diskutera. Vi har också fler praktiska moment under inneveckorna och det är så värdefullt. Jämfört med distansveckorna är det väldigt intensivt och vi har många gånger föreläsningar från klockan åtta till fem nästan hela veckan. Så jag har som rutin att handla söndagen innan och då köper jag ett snacksförråd som jag har med mig i väskan.
Vilka delar av utbildningen har varit extra roliga eller värdefulla hittills?
Jag skulle säga att VFU:n absolut är en av de mest värdefulla delarna. Det är ju där man får chans att testa på det man har läst, och man lär sig så mycket. Jag som hade jobbat fem år inom skola innan utbildningen kände lite att “det här kan jag redan”. Men man får nya perspektiv på jobbet när man har utbildningen i ryggen. Jag kanske inte agerar annorlunda än vad jag gjorde innan, men jag förstår mer om tanken bakom varför man agerar som man gör och har en mer medveten tanke om vad jag gör. Under VFU:n får man ju också känna på "Är det här något för mig?".
En annan kurs som jag verkligen tycker har varit jätterolig är NO. Vi läste det i ett halvår och det är fantastisk del i utbildningen med väldigt många praktiska inslag. Vi åkte bland annat på läger tillsammans i en vecka och det var som att vara på kollo. Inför den veckan var det många som sa att det här kommer vara det roligaste veckan på hela utbildningen - och så var det verkligen.
Du har också valt att engagera dig studiesocialt. Berätta mer om det.
Ja, jag sitter med som studentrepresentant i både programrådet och ämneskollegiet för NO. Där kan jag lyfta fram klassens åsikter om utbildningen och något jag uppskattar väldigt mycket är att det alltid finns en vilja att utvecklas och bli bättre från programmets och universitetets sida. Jag är också med i min linjeförenings styrelse där jag är med och planerar events. Att engagera sig både studiepolitiskt och studiesocialt är något jag verkligen rekommenderar andra. Man träffar många nya kompisar och om man som jag tycker att det är roligt att vara med att kunna påverka är det en jättebra möjlighet.
Har du några framtidsdrömmar inom yrket?
Jag jobbade ju inom anpassad grundskola innan utbildningen och min första tanke var att bli lärare för att sedan kunna utbilda mig vidare till speciallärare och komma tillbaka dit. Det vill jag fortfarande, men samtidigt har jag också börjat få upp ögonen för grundskoleverksamheten. Så jag vet inte riktigt vad det blir. Drömmen, oavsett var jag hamnar, är att få vara den läraren som någon elev i vuxen ålder minns tillbaka på och kanske tänker “Tack vare henne”, “Hon såg mig” eller “Hon hjälpte mig verkligen”. Det hade varit magiskt!