Responsiva skolor skapar värde i en föränderlig värld

I sin avhandling ”Responsiveness as a System-Level Capacity: Cultivating Value Creation in Schools as Living Systems”, som han försvarar den 17 juni, argumenterar Michael Johnson för att skolframgång inte främst handlar om enskilda ledare eller styrningsmodeller. I stället beror den på förmågan att skapa responsiva system där människor, relationer och strukturer samverkar.

– Jag brukar beskriva min forskning som praktikbaserad – den är både teoretiskt förankrad och grundad i mina egna erfarenheter som skolledare, säger Michael Johnson.

Han arbetar som rektor i USA och kom först i kontakt med Mittuniversitetet genom ett samarbete mellan hans skola och forskare knutna till universitetet. Michael Johnsons intresse för kvalitetsutveckling växte fram ur en önskan att förstå vad som låg bakom framgångarna på den skola där han arbetar.

– När jag kom till skolan märkte jag en särskild energi på området. Det kändes som om det fanns en magi i luften. Jag ville förstå hur den hade skapats och vad som fick människor att trivas, utvecklas och vilja bidra.

Detta blev startpunkten för en forskningsresa som kombinerar kvalitetsutveckling, systemteori och ledarskapsstudier.

Ett levande system

En central utgångspunkt i avhandlingen är att skolor bör ses som levande system snarare än statiska organisationer. Traditionellt har skolor ofta organiserats genom hierarkier, regler och styrning uppifrån och ned.

– På många skolor finns en klassisk pyramid med rektorn högst upp. Men om man vänder pyramiden upp och ned blir ledarens roll att skapa förutsättningar för lärare och personal att lyckas. Ledarskap handlar då mindre om kontroll och mer om att stödja, lyssna och möjliggöra.

I ett levande system skapas kvalitet genom relationer, samarbete och gemensamt lärande. Förmågan att anpassa sig till nya omständigheter växer fram genom samspelet mellan människor snarare än genom detaljerad styrning.

Avhandlingen utvecklar begreppet responsivitet. Begreppet beskriver en skolas förmåga att uppmärksamma förändringar, förstå vad olika intressenter värdesätter och agera på sätt som skapar långsiktigt värde.

– Det är varken en ledarskapsstil eller en metod. Responsivitet uppstår genom samspelet mellan kultur och verksamhet. Skolor behöver både effektiva arbetssätt och en kultur som bygger på tillit, samarbete och gemensamt ansvar.

Forskningen stärker uppfattningen att responsivitet främjas genom teamarbete, avsatt tid för samverkan, tillitsfulla relationer samt strukturer som stödjer reflektion och lärande.

Under sitt forskningsarbete observerade Michael Johnson också att många skolledare fastnade i en ständig cykel av problemlösning.

– Många arbetade i ett slags brandkårsutryckningsläge. Jag blev intresserad av den motsatta frågan: Vad fungerar riktigt bra? Och hur kan vi förstärka det?

Bygga vidare på styrkor

Detta styrkebaserade perspektiv genomsyrar hela avhandlingen. I stället för att enbart fokusera på att identifiera brister undersöker Johnson hur organisationer kan upptäcka och bygga vidare på sina styrkor.

Ett viktigt teoretiskt perspektiv i avhandlingen är begreppet attraktiv kvalitet. Begreppet har sitt ursprung inom kvalitetsutveckling och syftar på kvaliteter som överträffar förväntningar och skapar positiva upplevelser.

– Många organisationer fokuserar på att uppfylla minimikrav. Men attraktiv kvalitet handlar om de saker som får människor att säga ”wow”. Det är det som skapar engagemang, tillit och en vilja att komma tillbaka.

I skolor kan detta handla om upplevelser som stärker relationer, skapar mening eller får elever, vårdnadshavare och personal att känna sig sedda, uppskattade och delaktiga.

Avhandlingen bygger på en serie sammanlänkade studier och kombinerar flera forskningsmetoder för att undersöka fenomenet ur olika perspektiv.

Empiriska data samlades in på skolor runt om i USA genom intervjuer, fokusgrupper, observationer och dokumentanalyser. Samtidigt menar Michael Johnson att resultaten är relevanta även utanför den amerikanska kontexten.

– Utbildningssystem kan se olika ut, men skolor över hela världen står inför liknande utmaningar. Hur skapar vi de bästa möjligheterna att lära med de resurser vi har? Hur bygger vi partnerskap mellan skolor, elever och föräldrar?

Ledares ansvar att skapa förutsättningar

Michael Johnson hoppas att hans forskning ska bidra till en bredare förståelse för hur organisationer kan utveckla responsivitet genom delat ledarskap, tillit och samarbete för att upprätthålla värdeskapande över tid.

– Ledare behöver inte alltid ha alla svar. Min roll som ledare är att skapa förutsättningar för dialog och lärande. Alla ska ha en plats vid bordet och känna att deras arbete spelar roll.

Efter disputationen kommer Michael Johnson att inleda ett nytt kapitel. Han och hans familj flyttar till Dallas, där han ska tillträda som rektor på en ny skola.

Hans första steg blir dock inte att förändra organisationen.

– Det första jag kommer att göra är att lyssna. På lärare, elever, föräldrar, tidigare elever och personal. Ledare är ofta snabba med att börja rätta till saker, men först måste man förstå varför saker görs på det sätt de görs. Utan tillit kan man inte skapa meningsfull förändring.

Välkommen till disputationen

Den 17 juni 2026 kommer Michael Johnson att försvara sin doktorsavhandling, ”Responsiveness as a System-Level Capacity: Cultivating Value Creation in Schools as Living Systems”, vid Mittuniversitetet. Disputationen äger rum klockan 12.30 i sal Q221 Campus Östersund och kan följas via Zoom.

Mer information om evenemanget